Aftonbladet – 27 december 1873, sida 2

STOCKHOLM den 27 Dec. Som .vi redan omnämnt, har franska na tionalförsamlingen sedan någon tid syssel satt sig med finanslagen för 1874, hvilker ursprungligen utarbetades af Lon Say, mer som efter Magnes öfvertagande af finans portföljen blifvit betydligt modifierad. Den förre bade utarbetat en budget, som utvi sade ett öfverskott af 3 millioner francs men sedan denna tid ha skatten på råäm nen och anåra af Thiers införda tullar blit: vit upphäfda, och härigeoom har uppkom mit en brist på 126 millioner. I Oktober framlade Magse ett nytt budgetförslag. hvarigenom bristen ökades med 44 millioner. så att den till följd deraf anslogs till 17C millioner. Finanskomitn har emellertid genom att inskränka åtskilliga utgifter, fö retaga reformer och öka flere af de bestå ende skatterna kunnvat framlägga en modi fierad budget, i hvilken utgifterna äro an slagna till 2,534,800,000 och inkomsterna till 2,389,400,000 francs, så att underbalan: sem blifver något mindre, nemligen 145.400 .000 franes. Oaktadt det nya finans: året snart inträder, har det ännu icke lyc kats komiten att komma till ett bestämdt resultat med afseende på hur detta deficit skall betäckas; många förslag ha varit under diskussion, men de flesta ha blifvit för kastade af komiten sjelf, och man befarar att nationalförsamlingen i sista ögonblicket skall se sig tvungen att votera skatter, som kunna ha ett mycket skadligt inflytande på handeln och industrien. Trots denna situation, som kunde vara betänklig, om icke Frankrikes kommersiella förhållanden i år varit bättre än till och med under det bästa af andra kejsardömets år, har icke i nationalförsamlingen gjort sig sällande någon opposition mot krigsbudgeten, som uppgår till den ansenliga summan at 466 millioner, eller, rättare sagdt, pro: tester ha visserligen blifvit gjorda, men de ringo blott ut på, att regeringen icke besärt penningar nog, och krigsministern general du Barail har, liksom den italionske srigsministern för en tid sedan, befannit sig i den egendomliga ställningen, att han nåst bedja representationen att lägga band så sin frikostighet och fästa sig vid lan lets finansiella ställning. I sytgnerhet vän ler sig denna schism mellan krigsministern ch representationen om anslagen till inkallande af årskontingentens andra afdeling. Regeringen och finansutskottet hade blifrit ense om att anslå endast 8 millioner rancs härtill, ehuru krigsmistern Du Barail rkände, att 13 millioner rätteligen vore af öden, De 5 millioner, som skilde, hade miistern tänkt skaffa sig genom att uppskjuta nkallandet af kontingentens första delitvå nånader. Denna fråga gaf i mötet den 18 nledning till en liflig debatt. Amiral Monaignac samt generalerna Chareton och tuillemaut förebrådde krigsministern hans sorgliga spårsamhet och uppmfamade kamaren att bavilja de 13 millionerna. Dapueraden Keller föreslog till och med 17 villioner, emedan detta vore enda möjlighaen att uppbringa armån till dess genom lag aeteställda styrka af 481,000 man. Finanstskottets ordförande uppmanade kammaren tt tills vidare låta sig nöja med det afreeringen begärda beloppet. Inom kort skulle et blifva nödvändigt att höja krigsbudgeon med 25 millioner. Krigsministern anim. att landet borde spara sina krafter till