Aftonbladet – 22 december 1873, sida 6

andidaterne Bonnel och Marcou erkböllo ingefär 30.000 röster hvardera, under det var och en af de båda bonapartistiske kauidaterne fingo 13.000 och de monarkiske 000 hvardera. TIatressant är härvid att akttaga, att depariementetförut var afgjordt ionapartistiskt, Mest betecknande är dock var . et i Finistere, hvilket departement kaärakeriseras på följande sätt af Thiers organ j) 3ien Public: Städernas inflytande är förvagadt; presterskapet är mäktigt och em-j etsmännen åtnjuta stort anseende. Preiterskapet och embetsmännen ansträngde ig till det yttersta för den monarkiske kän lidaten Le Guen, hvilken till på köpet kalades Mac Mahons kandidat. Trots alla lessa ansträngningar blef dock utgången, att len republikanske kandidaten Swiney erböll ;0,000 röster, under det Le Guen blott hug: lades med 40,000. Dessa val stå för öfrigt i fullkomlig samslang med flertalet af de fyllnadsval, som plifvit förstagna till franska nationalförsamingen och vitna om beskaffenheten af den regering och den representation, landet skulle vitva big, om den genom allmänna val sat63 i tillfälle att uttrycka sin mening. 8elan nationaliörsamlingens första sammanomst i Januari 1871 till den 14 December 873 hafva företagits 141 fyllnadsval till ranska nationalförsamlingen och af dessa val hafva 121 gifvit republikanerne segern, under det blott 20 monarkister blifvit utjedde. Dessa val hafva blifvit företagna i 56 departement (för att icke tala om Al seriet och kolonierna), såiunda i tre fjerdelelar af landet och om man fäster afseende rid folkmängden bland fyra femtedelar af olket, Af de i år företagna tjugutre fyiliadsvalen hafva blot. två fallit på icke:epublikaner, nemligen det ena på en legiimist och det andra på en napoleonist. Dessa siffror tyckas vara af natur att unna förmå monarkisterne och regeringen ill undseende och aktning för den opinion, som så bestämdt och konseqvent uttrycker ig. Men detta är så långt ifrån förhålandet, att raka motsatsen eger rum. Naionalförsamlingens majoritet yrkar nemligen, närmast på grund af de senaste valen, att rageingen skall rensa administrationen, på det att dylika skandaler icke mera skola inträffa, bonapartistoerne fsrdra attregeringen skall uppstälia officiella kandidater samt in; föra den imperialistiska apparaten vid valen, och regeriugen sjel! framlägger lagförslag och förskaffar sig komitbetänkanden, hvilka ufso att tilden grad koncentrera makten i hennes händer. att kommunerna skola blifva endast viljelösa redskap för henne. Den korbit, som blifvit tillsatt för att afgifva yttrande om regeringens förslag angäenie majrernes tilisätrande, har sålunda nu in: lemnat sitt betänkande till nationalförsam: inger. Komiten föreslår, i eblighet med regeringens önskan, att prefekterne i de miadre kommunerna: skola tillsättamairerne och deras adjointer, och att de skola kunna välja dessa ombetsmän äfven utom munici: palråden. (I de större kommunersa tillsät: ter äfven nun regeringen mairerne.) Men Jlagförslaget har dessutom blifvit skärpt och deta just till följd af de senaste fyllnadevalen. Dagen efter dessa val infann sig nemligen utrikesministern hertigen af Broglie i komit6a och framhöll der, i ordningevs och lugnets intrease, nyttan at attregerin: gen sjelf finge tillsätta hvarje polistjenste: man i kommunerna, så att icks en enda sergeant de ville funnes. i Frankrike, som icke hade inrikesministern att t för sin syssla. Komiten ville dock icke gå in härpå. Men i stället har hon föreslagit, att polisutnämningen bekräftas afprefekterna. Här: igenom har Aocki sjelfva. verket regeringen vuvnit sin afsigt, enär mairerne och adjointerne, om lagförslaget antages, blifva regeringens lydiga kreatur och gålunda aldrig skola handlä arnorlunda än på grund af hennes instruktioner. Franska nationalförsamlingen är fertfarande sysselsatt med att diskutera finans-. lagen för 1874. Krigsministeriets budget är redan antagen, och behandlingen af finansministeriets bar börjat. Förslaget att bevilja republikens president, i stället för de 160,000 francs han förut hafö i representationskostnader, 300,000 franes för samma ändamäl, på det han om så behöfves må kunna hålia fester i Elyg6epalatset i Paris, antogs. Vid debatten om den afdeining af badgeten, som rör de fria konsterua och museerna, yttrade sig Gavårdie om konstens tillstånd i Frankrike. Konsten var enligt hans bsigt i förfall och hufvudgrunden härtill fann han deruti, att religionsundervisningen, icke intog så stor plats som förr. : De gamle konstnärerne, sade han, i fjortonde, femtonde och. sextonde århundradet voro teoloser, innan de blefvo konstnärer; undervisning i teologien gifver klarhet i. anden och storhet i inspirationen., Utskottets rapoortör Bardoux sade, att man hade föreslasit ett anslag af 52.000 francs till museet Louvren och bestämt dess användning. Pill ioköp af konstsaker hade man endast jeviljat 75,000 francs; en större summa kulle begäras, när landets finanser tilläte let. Louvren, fortfor han, sär det förlämsta museum i Europa, Detta museum ia vi att tacka för den goda smak, som ibehåller sig hos oss, och som kar gjortj 28 på mycken ära på Wiemutställningen I rankrike håller ännu konstens fackla högt, vilken 17:de och 18:de århundradena lem-; at det i art, Jag hoppas, att det åter kall. öfverlemna hemne till kommande geerationer. Man beslöt derefter att aflägana rån Louvren etnografiska saker, hvilka icke geuniligen höra dit, hvilket skall gifva rum ör 500 målningar och 30,000 teckningar, amt att under hvarje konatverk anbringa onstnärens namn, ämnet och åtskilliga nppysande anmärkningar, 4 å — I Preussiska deputeradekammaens session förliden onsdag företogs förstaeban dlingen af den af regeringen förelagds igen om införandet af obligatoriskt civilt ktenskap. Debatten inleddes af kultusmi istern Falck, som höll ett anförande, i hvilet han försvarade regeringens åtgärd och ökte bevisa, att det enda sättet att princiielt afgöra frågan vore genom införande af ån