Aftonbladet – 19 december 1873, sida 2

gan skulle afgöras innan det kunde blifva frågan om att beröfva de bida ledamöterna säte och stämma. Kantak från Posen an märkte, att då de bäda medlemmarne mot: tagits vid namnuppropet och deras anhållan hänvisats till petitionsutskottet, voro de faktiskt erkända såsom deputerade och man måste derföre låta dem få ordet. V. Gerlach (af yttersta högern) yttrade: Jag aneluter: mig till det som nu senast blifvit yttradt och vill tillägga, att vi äro skyldige hrr Kryger och Ahlmann vår sympati (protester), och att vi derföre böra behandla dem med: största hänsynsfullhet (metsägelser). Denna sak gäller Preussens ära. (Rop: til! saken!) Hittills har icke något annat argument anforts mot den ifrågavarande artikelns i Prag freden bindande egenskap än att det är till Österrike, icke till Slesviz man gifvit detta! löfte. (Rop från alla sidor: till ordaingen! till saken!) Detta argumeat är efter mi. uppfattning kränkande för Preussens ä (Protester.) Hansen (från Hoisteir) frågadr kammaren, om den ville hjelpi bir Kry. ger och Ahlmann ait sätta i scen den stora politiska agitation, för hv ns skull da kommit till Berlin. Windtbors: gillade ut skottets förslag, men ansåg dock att så länge kammaren icke fattat beslut borde Kryger: och Ahlmann få ordet. De hade lika mycken rätt att blifva hörde, som en medlem, hvil kens val ännu icke blifvit godkändt. Han yrkade till och med, att de hade rätt ant saga del i omrösiningen. Taskersa förslag. att Kryger och Ahlmarn icke ekulle få ordet, antogs genom omröstning med uamnupprop med 202 röster mot 157. Til följd af denna smröstnivg ha böda de nerdslea vigske deputerade nedlagt sina mandat. t. I Ungern har depateraden Ghiczy, föret chef för venstra -ntern, som hade nedlagt sitt mandat. xen omvaldes i Komors, den 10 dev.s vid ett möte i sia boztad i Pesth k at et: nytt cen terparti. Dess pic består väsentligen dernuti, att dena sakernas ord ning, som ersnd 18567, ntan att före motsätta sis andet a? Ungern sjelfständiga et grundvalen 3 en förbindelse med Ös att det vill ar paja samma gång en äng ceutralisation fasthållas i sål kommunala ange heter, som röra hela landets intressen, z olisväsendet, kommuni nes organisation s tegångsväsendet göran litt och stor del af den öfverfödiga dom alen afligsnas med pension. Dex gen måste samverka med den för att bringa till arind en re ou gemensa Landt: ed:) ak och en vis måttlig summa skall anslå dertill, hvilken under intet vilkor verskridas. — Baokfrågan skall lös gruadvalen auf en billig öfverenak det mål, sem öfverallt skall eft Förhällandet stat och kyrka skall ordoas, och det n;a partiet skall fionz uti, att lösningen af denna fräga i libera anda ännu läter vänta på sig i nägra är. Centern är villig att unders receringen och förbinder gig att icke bringa den statsrättsliga frågan ä bane, ow ministåren å andra sidan vill förpligta sig till att inom en visa tid framställa förslag, som ä3yfta realiserandet af ofvan nämnda program Centern ordrar icke, att till hvad pris som helst fö säte i regeringen; om det blifver mejorivet är den vi lig att öfvertaga regeringen den med Deskpartiet. Hela skilnade Ghiczys parti och venstra center: det förra arcepierar föreningen med rike af år 1867. Partiets upp yäl baroaf omständigheterns; d man bemöda aiv att få en bätre minist Ett beryu. antal deputerade (35 å 40) at Yu Arklarat sig vilige att in Deakpartiet ha a. idade nya je ä DE ya partiet. träda I det at Ghiczy Rrans Josei Den 11 Decembor höll kejenar iska konselj i Pesth, och de parlamenva klabbarae höilo likäledes möten för an träffa aftal om ett gemensamt tippfräiandr med eller mot den nya centern. M åren Szlavy, hvilkens ställning redan förnt icke var stark, har genom denna nya partibildning ytterligare försvagats. Ös