Aftonbladet – 19 december 1873, sida 2

S-iaeprefekt, och Swin-y, som valdes ilk: Finiste.e, är maire i sin kommun och med joc lem at gensralrädet. Niterligtei: har manra rån konservativ sida icke uraktlitit att fä-lke sta uppmärksamheten på att Marcou för när-I yi varande sitter i föngelset såsom dömd för:a ena press-sak. och det är mycket betesknande at för deu aärvarande regerisgena liberalitet )de att det bilfvit honom förbjudet att meddela uj sig sina valmän, under det är 1869 ou Ja der kejsardömet don för tryckfrihotsbroti vi dömde Rochefort fick leid att komma till Paris under valrörelsen. Den ansökan om råd för Bazaioe, soma omedelbart efter domens atkunnande af krigs Im rätteng ledamöter afiats tul krigsministern, lb var af följande lydelss: Herr minister! å Krigsrätten har nyss afkunnat sir domin ;!ver marskalk Bazaine. Såsom edavurne lfc domare bafva vi besvarat de oss förelagdalsj frågorna endast efter vårt samvetes manoiug fi Vi beböofva icke redogöra för de längvwigs förhasdliagar, som upplyst oss. Badart Guds it beslut. ls; Vi jlig lag, som If: iexe tillåter, att någon omständighet för för-!h mildra ett brott, begåvget mot militärickp sigt Men dessa omstäadigheter, byilkalz lazer förbjöd 0-3 att äberopa, då vi afk nade vår dom, ega vi rättighet att angifvs för er.: Vi bedja få erinra er om, att mar ine öfvertagit och utöfvat bef Rbevoarmen midt under de oerhör-ö aste svårigheter, och att han icke är an svarig vare sig för fälttågots olyckliga början eller valet af oporationslinier. Vi er inra vidare derom, att han alltid i eden återfanvnit ste sjelf, att vid Boray, Grave lotte cch Noiseville ingen öfverträffat bono i tapperhet, och att han den 16 Augusti genom sin fasta hållning vidmakthållit ceotera i sin slagorduing. Tag i betraktande de tjen ster, som den 1831 frivilligt enrollerade bevisat sitt land; räkaa de fälttäg, blessyrer. bjeltedater, som. förskaffat honom marskalkstafven; betänk den långvariga inspä han undergått; betänk äfven haus lidand anoder de två månader, han hvarje dag sin heder diskuteras, och pi skall helt säkert förena er med oss för att hos republikeas president anhbälla, det han icke ville jäta verkställa den dom, som vi afkunrat, Dagen efter afkunnardat så dometi Blur Bazaive, erhöll Thiers följande bref från hans advokat Lachanud: Till hr Thiers medlem al natiosallörsamlingen ! Efter des froktahevärda Göm; sfvergått marskalk Bobainör bär jag MktW Sh pligt att ppt fylla. Såeom repnblikens pre bedgat uf marskalk Bazaine, då han anmödsie et derom, rättighet att förklara sitt bandlingö!r sätt inför domstol. Jag tacker er derför, och den af första krigsrätten lifdömde tackar er likaledes genum mig. Med er skarpal: blick och 6r äfforlägsnå opartiskhet har ni åltid trott på marskalkens oskuld. Jagt tackar er derför. Ni har uppmuntrat mig i mitt värf genom er sympati för den ankl:gade och understödt mig med edra råd. Jag tackör ät r. Na är allt förbi, men Eskall marskalk Bazaj och min tat fortfara. En smärtsam erfarenhet lar visat Frankrike, att edra råd voro kl vat dön Buda, riktiga P 4 äl ni icke mi.stagil ö i denna sak. g I Preussen syres det af regeringen för!h landtdagen framlagda lagförslaget omig civiläktenskap ha väckt mycken oro ickela endast bland medlemmarne af centern i de-!g pu:eradekämmären och det katolska prester: is skåpet, ittatl öcksä i det ortyd tb g tiska lägre I tidvingen Ä r zeiger för den 17 December lä: reåan ens petition till kejsaren från en mängd pro-x testantisk prester, och den bekanie pastors Quistorp i Dacherow uppfordrar i sin tidning Deutsche Wacht till en adress-storm och afsändandet af talrika deputationer, hvilka skola bedja kejsaren, att afvärja detta hårda HK sla oli, deta störa olycka från det kriste liga tycka iolkets I andra Kotisörvativalr och klerikala blad fästes uppmärksambeten)Ö på att i Baden, der det obligatoriska civil äktenskapet varit infördt i några år, redan !e omkring 40 procent af de gifta paren åt-lu nöjt sig med den borgerliga ceremonien utan js! att söka kyrklig vigsel, och att det är mycket sannolikt att den kyrkliga vigseln skall Klifva ännu föllsyntare I Preltssen, derisyn Ia nerhet den af de socialistiske ägitatoretne påverkade delen af arbetarebefolkniogel i den kyrkliga vigseln endast ser ett tvång, 20; dessutom är förenad med omkoatnader.hb Den omständigheten att erfarenheten visat att en stor del af befolkningen föredragerz en biott civil akt för afslutandet af äktenskap Itamför det kyrkliga vigseln, anföresv således från den kyrkliga sidan såsom ett! skäl för att den sistnämnda fortfarande skall vara obligatorisk! Från den motsatta sidan framhålles också att kyrkan helst bör afså frön ett inflytande, som endast upprästhål-? les genom tvång, samt att införandet atfl obligatoriskt clviläktenskap akall befriapre-? sterne från att i vissa fall verkställa on!!! vigsel, som strider mot deräs samvete. DessiP utom ärintad öm Atf prestetne genom i fråga) !r varande lags antagande Skola Mitra befriade från en god del mödosamt kontorsarbete (att föra bok öfver vigde, födde och döde m,m.) 8 och således vinna bättre tid för siit egent-5 liga kall. Dessa skäl göra emellertid föga ! intryck på de kyrkligt konservative, och de rmhonatrationeras med adressor mot lagförslaget komma saiinolikt ätt, förkstöllas: Vid sammanträdet den 14 dennes afgjorde i landtdagens deputeradekammare frågan om al Khrygeta CH Ahklmanns edvägran. de Döputeraden Berger förordådö gksym arbeta d orduingsutskottets rapportör följande beslit: el Deputeradena Ahlmann och Kryger ärols; efter sin förklaring al den 4 December 1873,1 om junhäljer en vägran att för närvarape aflägga dem gehon artikeln 108 i preussiska författningen föreskrifna edeti — från si nämnde dag och eå länge de vidhålla sinj8 ägran och icke obetingadt aflägga eden,lri öörättig.de att taga plats ideputeradekam-k maren. Kryger och Anlmann yrkade, attg behaniliogen at arbetsordningsutskottets förÅn slag skulle utgå ur dagordningen till dess be ett uttalande erhållits från petitionsutskottet, till hvilket deras första skrifvelse aflP dsu 23 Novembor hänvisats. Berger beto-laf ade, att man måste skilja mellan formfrå-!a can — som det uteslutande tillkom arbetsI ordningsutskottet att bedöma, och som I öf-lpe verensstänmelse med kammarens föregående sö omröstningar om samma fråga måste besva-ps fras fed antagandet af utskottets förslag — 5) och den statsrättsliga frågan, som Nordslesvigs båda representanter hade framdragit,5; och som det var petitionsutskottets säk attirj behenila. Har tillade, att kammaren vid jbä ett föregående tillfälle icke hade tillåtit Kryger att taga ordet i diskussionen omlst samma sak, emedan han genom att vägralB stt aflägga ed icke upprått fullständig rätt! såsom medlem af kammaren. Emedan Kryde ger redan begärt ordet, ställde presidenten(,, Benningsen en frågan till kammaren, omli den villa tillåta Kryger att tala. Häremotlni uttalade sig Lasker. i det han bland fö ri menn