Aftonbladet – 15 december 1873, sida 2

nant Westerberg, som varit bolagets konGrd ingeniör, till riddare af Wasaorden. RARE EKS Förliden onsdag, då domen i Bazaineska saken fäldes, var rättegångssalen i Trianon uppfylld af en talrik samling åhörare, bland hvilka märktes en mängd såväl civila som militära celebriteter samt åtskilliga medlemmar af corps diplomatique. Sessionen började kl. 9,30 förmiddagen, då Lachaud uppträdde för att gifva en resumå af hvad han anfört till marskalkens försvar. Han sökte genom historien visa, att under föregående århundraden de starkast befästade städer blifvit öfverlemnade åt fienden icke blott med ammunition och vapen, utan äf. ven med proviant. Härmed ville han troligtvis antyda, att Metz var bättre försvaradt än dessa städer, enär det först kapitulerat sedan all proviant var uttömd. La chaud glömde dock, att de fleste af dessa fästningar blefvo tagna med storm och att det sålunda borde finnas proviant i dem, enär det eljest icke varit nödigt att storma dem, Dessutom sökte Lachaud visa, att om man längre hållit fästningen, hvilket dess utom varit omöjligt, skulle det blott ha nedkallat fiendens hämnd öfver staden. Hvad fanorna angick, vältrade han all skulden på general Soleille och påstod dessutom, att de blott skriftligen blifvit eröfrade. Kl, 11,45 slöt Lacbaud och sessionen upp: sköts till kl. 245, då allmänna åklagaren general Pourcet erhöll ordet. Han började med att skarpt angripa Lachande tal. Har tillvitade honom att icke ha utvecklat tillräcklig talang i en sådan utomordentlig sak och att ha försvarat marskalken som hade denne varit en vanlig simpel brottsling. Han förebrådde marskalken att af tyske kejssren ha förskaffat vig intyg om med borgerlig dygd och försökte ädagalägga att Bezaine före den 14 September kände till kejsardömets fall och tillvaron af en ny regering. Dereter förebrådde han Lachaud att icke ha gjort befolkningån i Metz rättvisa och att ha skymfat armån genom att påstå, att dess brist på disciplin bindrade den att defilera. Slutligen besvor Pourcet krigsrätten att upplysa armåa om dessa verkliga pligt genom att meddela ett utslag, ingifvet af sakens vigt och det ofantliga ansvar som klåg den. Lachaud upptog Pourceta anfös rande till besvarande i ett högst patetiskt föredrag, i hvilket han sökte rentvå sig från de beskyllningar allmänna åklagaren gjort homom och i hvilket han bland annat sporde Pourcet om han trodde det vara ett godt föredöme för ungdomen i franska armen, om man sade den att en marskalk af Frankrike vore en förrädare och att de generaler, som anförde dem, inspirerades af förrädiska tankar. Klockan 4 slöt Lachaud sitt tal och presidenten hertigen af Aumale reste sig nu och frågade Bazaine, om han hade något att tillägga. Under den djupaste tystnad reste sig Bazaine och sade: Jag bär på mitt bröst orden Är2 och fädernesland. De hafva varit mitt valspråk under de 40 år, jag tjent Frankrike både vid Metz och annorstädes. Jag svär det vid Kristuw Bazaine var blek och syntes djupt upprörd, Hans stämma var tydlig och välljudande. Presidenten tillkännagaf nu att sessionen uppsköts för obestämd tid, omedelbart hvarefter krigsrätten drog sig tillbaka. Bazaine drog sig derefter tillbaka, enär enligt bruket vid franska krigsrätten den anklagade icke får vara närvarande vid domens uppläsande. Under det krigsrätten var frånvarande erinrade en tjenstgörande officer de närvarande om:det straff, hvilket skulle träffa en hvar, som vid domens uppläsande gjorde sig skyldig tiil någon yttring af bifall eller ogillande. Kl. 7,50 underrättade vakthafvande kaptemen åhörarne, att den djupaste tystnad måste iakttagas under demens uppläsande. Kort derefter ropades: Krigsrätten! Uppl! Soldaterne skyldrade gevär och krigsrätten inträddeisalen. Med klar och kraftig stämma uppläste derefter hertigen af Aumale följande dom: I franska folkets namn! I dag den 10 December 1873 har presidenten för första krigsrätten af första milittrafdelningen, under det krigarätten öfverlade för slatna dörrar, framstält följande frågor: 1:o) Är marskalk Bazaine skyldig att den 28 Oktober 1870, i spetsen för en armå på öppaa fältet hafva undertecknat en kapitulation? 2:0) Har denna kapitulation haft till följd att armen nedlagt vapen? 3:0) Har marskalk Bazaine skriftligen eller muntligen underhandlat med fienden, utan att ha gjort allt hvad pligt och heder föreskrefvo? 4) Har marskalk Bazaine, stäld under åtal på grund af undersökringsrättens beslut, bemälte dag den 28 Oktober 1870, kapitulerat inför fienden och appgifvit Metz fästning, hvars högste bef. hafvare han var, utan att hafva uttömt aa de medel till försvar, öfver hvilka han förfogade och utan att ha gjort allt hvad pligten och hedern föreskrefvo? : Rösterna upptogos hvar för sig, hvarvid börjades med lägsta graden, så att presidenten sist framstälde sin mening, och har rätten svarat: På första frågan enhälligt: Ja. På andra frågan enhälligt: Ja. På tredje frågan enhälligt: Ja. På fjerde frågan enhälligt: Ja. Hvarefter och i enlighet med de slutsatser, hvartill regeringeng särskilde kommizsarjie i sin anklagelseakt kommit, presidenten uppläst ordalydelsen af lag och ånyo, i ofvan angifna ordning, upptagit rösterna för straffets bestämmande. Till följd här af och med afseende på stadgandena i artiklarna 209 och 210 af krigslagen dömer krigsrätten enhälligt Frangois-Achille Ba: zaine till dödsstraff med militärisk degradering och förklarar, på grund af art. 138 i krigslagen, att Bazaine upphör att vara medlem af hederslegionen och att det är honom förbjudet att bära tapperhetsmedal