Aftonbladet – 11 december 1873, sida 2

Bland den lättrogna hopen hade spridt sig ett rykte, att qvinnorna skulle utlemnas till Madridarne. Männen utstötte fruktansvärda eder och förbannelser, och qvimanoraa, som under belägringens fasor ekrutvat sig upp till en förtviflad heroism, svuro att de skulle dö för sina barn och män, En ungflicka skröt af sina hjeltebragder, rundt omkring haglade det med skällsord mot de engelska röfrarne och mången pistol riktades mot den italienske befälhafvarens bröst, Denne iakttog dock en fullkomlig kallblodighet och slutligen tycktes hela saken tagaen gynsam vändning, då den engelska kanonbåten Hart olyckligtvis löpte in i hamnen jemte några tyska fartyg. Åsynen häraf satte häftigare låga i passionerna än någonsin förut, och bland dem som värst tog illa vid sig var en engelsman vid namn Peters, gom hade elutit sig till upproret. Han förbjöd att de främmande krigsfartygen skulle få lemns hamnen utan juantans tillstånd och hotade med att han skulle låta Numancia och Darro som har sjelf kommenderade, skjuta på dem Han gick nader högröstade ord och eder med juntans ombud ombord på Anthion, oc då Amezaga befallde honom att tiga, gick han ombord på Numancia, der han på ett ögonen fallande sätt lät ladda två kanonei af svår kaliber, så att ett enda skott skull ha varit tillräckligt för att borra Anthior i sank. Ställningen hade i verkligheter blifvit kritisk; mena Amezaga steg upp på akterdäcket och lät med högan röst besätt ningen på Numancia förstö, att den vä kunde skjuta hans: fartyg i sank, men at tjugo italienska pansarfartyg lågo färdig att hämnas honom. Detta dristiga upptri dande var af god verkan. Juntans komrmis sarier befallde, att Peters, som de förkla rade vara dracken, skulle tagas i för var och uttryckte så väl sin beundra för dena italienska sjöofficerns behjertad uppträdande som sitt beklaganie af hva som förefallit, hvarpå Authion utan att vi dare oroas lemnade hamnen för att för sina passagerare till Porman, der de ställ des under alcaldeng beskydd. Vapenhvila hade emellertid för längesedan gått ti ända och då den vänskapliga missionen 3 ringa uppskattats, så boslöto säväl de it: lienska som de andra främmande nationoi nas sjöoffleerare att dädanefter öfverlemn åt insurgenterna sjolfve att föra sina ickt kombattanter ut ur staden. Den 3 dennes telegraferas från Escon breva, att bombardemenrtet nu mera rikta mot forterna än mot staden, med undanta af Santa Lucia-qvarteret, som angripes de för att man vet att juntan har valt dett qvarter till vistelseort och emedan garnisc nens bröd bakas der. Flerc båtar fulla a flyktingar ha ankommit till Escombrera ; dess meddela, att Sauta Lucia har lidit mycke och att 400 hus i Cartagena blifvit fö! störda. Vidare meddela de, att general Ce ballos skall hafva förklarat, att han ska taga fortet Julian utan biträde af blokad eskadern. Detta antages emellertid var mycket svårt. Enligt telegram af den dennes hafva de utländske amiralernve näm! de dag hållit ett möte, på hvilket enhällis uttalades den åsigten, att det skulle b omöjligt för den spanska eskadern att fo cera inloppet till Cartagenas hamn. Ma skalk Serrano har den 4 dennes aplän: till Madrid: