Aftonbladet – 10 december 1873, sida 2

STOCKHOLM den 10 Dec. Riksdagens justitieombudsman har funnit sig föranlåten infordra upplysningar såväl från landshöfdingeembetet i Westernorrlands län som från chefen för Wester norrlands beväringsbataljon rörande de närmare omständigheter, som ståisamband med det bekanta faktum, att 450 beväringsynglingar blifvit dömda att undergå fängelse vid vatten och bröd. Justitieombudsmannens till de båda myndigheterna aflåtna skrifvelser ha följande lydelse: Till k. bfhde i Westernorrlands län. I anledning af konungens bofallningshafvandes framställning till k. fångvårdsstyrelsen om åtilliga straff-fångars förflyttande från länsbäki Hernösand för att bereda rum för 450 beväringsynglingars afstraffning i nämnda häkte med arrest vid vatten och bröd, anhåller jag det k. bfhde behagade unierrätta mig: 1:o huruvida alla de i fråga varande ynglingarne blifvit dömde för enahanda förseelse, rymning från befäl under hemmarschen från mötesplatsen eller icke? ; 2:0 hvilken myndighet, krigsrätt eller kårchef ådömt bestraffningen och efter hvilket eller hvilka lagrum? 3:0 om innehållet af chefens begäran, att ynglingarnes bestraffning skulle få ega rum i länshäktet? .4:0 huruvida den i Hernösand förlagda afdelning af Svea artilleriregemente är försedd med arrestlokal och huru densamma är beskaffad? samt 5:o huruvida icke föregående års beväringsynglingar, om ock ä så många på en gång, gjort sig skyldiga till enahanda förseels som här är i fråga utan att derför hafva blifvit till ansvar ställde? hvarjemte jag utbeder mig del af den marschroute som var utfärdad för beväringens återförande till deras hemorter när rymningen verkställdes och tillika sådana upplysningar i ämnet som kunna tjena till ledning för omdömet, huruvida de i marsch-routen lemnade föreskrifter pålade de hemvandrande ynglingarne längre omvägar och uppehåll än för bibehållande af nödig ordning erfordrats. Stockholm af justitieombudsmansexpeditionen den 26 Nov. 1873. N. A. Fröman. O. B. Themtander. Till chefen för Westernorrlauds beväringsbataljon. Som till min kunskap kommit, att icke mindre än 450 af detta års beväringsynglingar från Westernorrlands län blifvit för rymning från befälet under hemmarschen efter slutadt möte dömde, hvar och en, till fem dagars arrest vid vatten och bröd; så anmodas chefen att underrätta mig om förloppet vid nämnda rymning samt huruvida ynglingarne före hemmarschen blifvit. behörigen förständigade om äfventyret af en sådan förseelse, till hvilken de sedermera jorde sig skyldige. Stockholm af justitieombadsmansexpe itionen den 26 Nov. 1873. . ÅA. Fröman, O. R. Themptander. Allmänheten skall utan tvifvel, med anledning af det obehagliga uppseende den här ifrågavarande händelsen väckt, med tillfredsställelse erfara att saken nu, genom det af hr justitieombudsmannen tagna initiativ, torde blifva föremål för en utredning, på grund af hvilken man kan blifva i tillfälle att derom bilda sig en mening, grundad på någon tillförlitligare kännedom om förhållandet, än den, som legat till grund för de deklamationer i ämnet, hvilka offentligen försports med anledning af landshöfdingens telegram till fångvårdsstyrelsen. Man har på ätskilliga håll, der man icke gerna förspiller något tillfälle att väcka obenägenhet mot allt, gom kan åsyfta ett ändamålsenligt ordnande af landets försvarskrafter, varit ganska ifrig att framhålla den märkliga och högst ovanliga företeelsen af ifrågavarande bestraffning en masse såsom ett varnande förebud i afseende på hvad den svenska ungdomen hade att vänta, om allmän värnepligt blefve införd. Härvid har man likväl behagat förbise, att, vare sig nu att vi verkligen en gång erhålla ett bättre ordnadt försvarsväsen än det nuvarande, eller att dermed skall fortfarande förblifva lika oförsvarligt illa bestäldt som för närvarande, så är disciplin lika oafvisligen nöd: vändig bland det till militära öfningar sammandragna manskapet. Och detta icke blott or synpunkten deraf, att den utgör första vilkoret för att någontivg skall kunna, om så behöfves, uträttas med den väpnade styrkan mot landets fiender, utan jemväl ur synpunkten af den allmännare ordningens och säkerhetens upprätthållande inom landet. Det är tydligt för hvar och en, att