Aftonbladet – 6 december 1873, sida 2

STOCKHOLM den 6 Dec. Vid franska nationalförsamlingens samnanträde den 29 i förra månaden upplästes reneral Duerots afskedsansökan såsom deuterad. I detta dokumentyttras: Jag har tid varit af den åsigt, att en folkrepre. jentants mandat är alldeles oförenligt med in soldats pligter. Att jag behöll det längre in jag ämnat, hade endast sin grund ihänyn till samhällets vigtigaste intressen, Nu jä vissa tendebser visa sig, som kunna hafva le farligaste följder för disciplinen inom ären, tror jag, att ögonblicket är inne att visa mina grundsatser i handling, och jag vill derför från denna stund helt och hållet gna mig åt de pligter, som det mig anför rodda kommandot ålägger mig. Denna denonstration skall icke ha varit välkommen ör regeringen. Det berättas, att Duerots ref redan ankom till presidenten Buffet iatten mellan den 19 och 20 November, då atiomalförsamlingen valde Mac Mahon till resident på sju år, men att det då lades , sido efter marskalkens önskan, emedan nan hoppades, att generalen skulle låta örmå sig att ändra sitt beslut. Att Mac Mahon hyste en sädan önskan, förklaras leraf, attinationalförsamlingen finnas tjuguem tjenstgörande generaler, bland hvilka ertigen af Aumale, och regeringen ville örekomma, att desse skulle få en indirekt illrättavisning af sine kolleger, emedan de jehöllo sina kommandon och fortforo att vara medlemmar af nationalförsamlingen. Äfven generalerne Cissey och Chanzy skola a haft för afsigt att utträda ur nationalörsamlivgen, men läto förmå sig att uppsifva denna föresats. Vice amiralen Saisset skall deremot ha fast berlutit att följa Ducrots xempel. Efter hvad som nu blifvit anfördt, ager sig afskedandet af generalerne LetelierValaz6 och Saussier ännu godtyckligare ut in förr; ja när man ser huru vederbörande vär gå till väga, förefaller det nästan såsom n inkonseqvens att Philippoteaux bekanta örslag går ut på, att ingen officer vid arnen eller flottan må väljas till deputerad. För att stå i fullständig harmoni med deti Frankrike nu rådande systemet borde det gentligen heta, att ingen officer, som står opposition mot regeringen, må väljas till leputerad. Underrättelserna från Frankrike antyda, såsom vi förut omnämnt, en brytning mellan ministåren och legitimisterna, och utt dessa äro ytterst förbittrade på hertigen vt Broglie, hvilken de rent ut beskylla att a förrädt grefven af Chambord till förmån ör de orleanska prinsarne. Isynnerhetyttar sig partiets organ Union med stor bit serhet om högra centerns manövrer och let lär redan ha varit fråga om, att bladet skall undertryckas. Unions utgifvare har lock redan satt sig i skydd mot denna åträrd genom att köpa en annån tidning, i hvilken striden skall fortsättas. Emellertid ingå från andra håll underrättelser om gret. vens af Chambord uppträdande under de senaste månaderna, hvarigenom han ställes j ett mindre gynnsamt ljus, än man förut va rit van att omgifva honom med. Det lär ou vara säkert, att han gjort de eftergifter. som Chesnelong i hans namn meddelade den förenade högerns utskott; men då det visa le sig, att man icke kunde förvärfva honom majoritet eller i bästa fall blott några få vöster, måste planen uppgifvas och prinsen Irog sig tillbaka till sin gamla upphöjda ståndpunkt, hvarifrån han i likhet med påfven Pius IX säger snon possumus. Emellertid rade man redan skickat hästar, vagnar o.d. ill Frankrike, ehuru de icke fingo komma sfver gränsen, emedan deras värde blifvit ör lågt angifvet. Dock hade icke prinsen ippgifvit hoppet om att komma till makter ch då lagförslaget om Mac Mahons embets förlängning skulle företagas till behandling kom han, som bekant är, i hemlighet til Frankrike. Hansexcentriska beteende och de lårhusmessiga planer, hanföreslog under sir vistelse i Versailles, hafva vi redan omnämn! efter Times korrespondent i Paris. Franska regeringen har af nationalförsam lingen begärt ett anslag af 152 millioner francs till flottan, hvilken för närvarande består af 94 krigaskepp (bland hvilka 8 pans rade) i aktiv tjenst och 86 reservfartyg bland hvilka 26 pansrade). Flottans per sonella styrka utgöres af 28,000 man. Un ler bygnad äro för närvarande: 6 pansar skepp af första och 3 af andra klassen sam L fartyg till kustvakttjenst. På de äldr oansarfartygen är pansarbeklädnaden myc et svag, 11—25, på de flytande batterierna