Aftonbladet – 5 december 1873, sida 2

Två bland de mest bekanta exemplen skola belysa detta förhållande. I Kristiania och Stavanger förkastades, såsom bekant är, professorn, f. d. statsrådet O. J. Broch och rektor Steen och remplacerades med de båda köpmännen Andresen och Falck. Ioagendera af dessa sistnämnda har utfärdat ens den ringaste tillstymmelse till ett politiskt program; de äro nya män i politiken och kunde således tyckas vara alldeles obestämbara, när man uppgör det kommande stortingets statistik. en de ha blifvit valde för att ersätta män, som isynnerhet gehom sin varma anslutning till förslaget om statsrädets delaktighet i stortingets förhandlingar i sina valmäns ögon hade arbetat och fortfarande skulle arbeta på att omstörta grundlagens måktfördelning och få en folklig sjelfatyrelse införd, hvars nödvändiga konsedvens skulle bli konungamaktens afskaffande, republikens införande och samhällets fullkomliga upplösning. De båda i dessa kretsar nyvalde kandidaterne skola omöjligt kunna rösta för reformen; genom ett mandat, en ömsesidig tyst öfverenskommelse äro de bundne att till det yttersta göra motstånd mot densamma. Enahanda har förhållandet varit i ett flertal af de mindre städerna. Härigenom kommer man in på en sida af de i år försiggångna stortingsvalen, som kan: ske är lika märklig som dera8 omedelbara politiska betydelse, Det är den förändring, hvilken nästan omärkbart, på sätt och vis genom förbållandenas kraf, har försiggått derhän, att man nu med bibehållande af de indirekta valformerna i de flesta städer i sjelfva verket har utsett representanterne genom direkta val. De särskilda fraktionerna af de ursprungliga valmännen ba uppställt sina kandidater till stortingsplatserna och derefter ha de utsett valmanskorporationer med det bestämdt uttalade uppdraget att rösta på desse. Nästan ntan undantag ha de valmän, som på detta sätt blifvit ntsedde, äfven uppfyllt sitt uppdrag. Det första alldeles ut: preglade exemplet på detta sätt att gå till väga gafs i Stavanger, och då det der visade sig fullkomilgt effektivt att få valet afgjordt till förmån för högern, fann det skyndsamt efterföljd. Man har knappt gjort sig skyldig till någon öfverdrift, när man har sagt, att det i är använda förfarandet i sjelfva verket har sprängt det indirekta valsystemet i städerna, och att en återgång till det gamla sättet, enligt hvilket man på måfå utsåg en del af stadens mest ansedde och förmögne invånaroe till valmän och öfverlät stortingsvaletsafgörande åt deras visdom, hädanefter skall vara en omöjlighet. En annan fråga, som icke är utan intresse, är den, huru längel. man skall stå qvar på den i år intagnal: ståndpunkten, behålla detindirekta valsättet i till formen, men i sjelfva verket läta detl: fara. Detta sätt att gå till väga har, såsom man lätt kan inse, sina stora olägenheter, och dessa ha redan nu visat sig. I städer, der flere representanter väljas, lägger det hela valet ovilkorligen i majoritetens hand och lemnar minoriteten utan allt : afseende. Här i Kristiania t. ex. är detl: knappt stort tvifvel underkastadt, att ett) direkt val skulle ha infört prof. Broch ire-! presentanternes led; men deremot hade den liberala minoriteten icke en gång den utvägen att förskaffa honom plats i valmanskollegiet, emedan han under valmansvalet var frånvarande, på en utländsk resa. Dertill kom, att under dot att det liberala par tiet här var nog anspråkslöst att uppställa endast 3 stortingskandidater, lemnande den 4 platson in blanco till valmännens dispozition för att möjligen besättas med en högerman, hade högern uppställt en kompakt valmanslista med ovilkorligt uppdrag att vid valet strängt hålla sig inom högerns egen ram. Högera segrade, såsom man torde Bintas, med ungefär 3 af de ursprungliga vålmännenrs röster och kunde härigenom, såsom man med ett något platt uttryck säger, stage hele Grisen. Den starkaste invändningen mot detta system ligger kanske dock i dess brist på offentlighet. Icke i någon af de städer, der valen ha försiggått på här skildrade sätt, har ett enda offentligt valmöte hällits; hela förberedelsen har försiggått dels genom pressen, dels genom enskilda öfverenskommelser. Detta är naturlligtvis redan så till vida olyckligt, som det öppnar ett stort spelrum för misstanken om Toberättigad inverkan och atftal under hand, len misstanke, som på sina ställen har antaIgit en temligen akut form. Om man icke Igenom en uttrycklig grundlagsförändring äfI ven formelt ville gå öfver till den direkta I valmetoden, är det alltså möjligt att man vid nästa val är 1876 helt och hållet skall Åha det amerikanska systemet med caxensar loch nominationer. Och då detta väl först I blifvit infördt och vunnit häfd i praxis, är I det icke osannolikt att man i längre tid skall hålla i dermed. Ett ihärdigt fasthölI lande vid grundlagens bokstaf skall sanno ,Mlikt i sådant fall leda till en långt mer inI gripande förändring af hela karakteren af I valen, än ett grundlagsenligt införande af I fakultativa direkta val skulle kuana göra. I det hela taget är det märkligt, huru starkt vårt högerparti just på de senaste I låren har bidragit att amerikanisera förhållandena i Norges offentliga lif. Man torde få antaga att denna verkaa icke bar fram I I kallats med berådt mod; men den är derföre ;licke mindre påtaglig. Förutom hvad som i lår visat sig vid valen, måste man i synnmerI het lägga märko till dea förändring, som I på de senaste åren försiggått I representa: -Itionons befattning med statsangelägenhetsr, loch i synnerhet i stortingsutskottens verklsamhet. Regeringens sjelfvalda utestärg ning från delaktighet i stortingets arbete Åhar allt mer bragt det derhän, att — hvilI ket också blifvit ofördehållsamt uttaladt — I stortingsutskotten ha blifvit verklige ledare, licke blott af den lagstiftande, utan äfven af Iden regerande makten, i nära likhet således I med hvad som är förhållandet i Amerikas :förenade stater. Detta förhållande och med: il vetandet, att det enligt sakernas egen natur I måste så vara, har nu rotfäst sig så starkt, latt det är mycket tvifvel underkastadt, om Istatsrådens inträde i stortinget, i fall det Inu sker — eller kanske rättare gagdt: ifall I det sker — skall medföra någon väsentlig förändring deri. Det måste åtminstone vara len styrelse, som i sitt sköte eger icke blott en sällsynt summa af initiativ och energie, utan som äfven i särdeles hög grad äribesittning af nationens förtroende, Någon sä ddan skall man i den närmaste framtiden svårligen kunna göra sig förhoppning om latt få, och derför skall den straxt efter tinIgets sammanträde skeende tillsättningen af -Ide olika utskotten denna gång utan tvifvel lägga beslag på mer än vanlig uppmärksamhet, i synnerhet som den sannolikt skall försiggå efter en grundlig förändring af -Thela utskottsorganisationen, hvartill redan lett fullständigt utarbatadtförslag föreligger. är vd SO I mm AA ert mm Läkarestationen å Oroust. Sedan sundhetskollegium hos K. M:t hemstält. att stationen för tovincialläkaren i Oroust och Tjörns distrikt af öteborgg och Bohuslän måtte flyttas från hemI manet Kårehagen i Morlanda socken på vestra Ikusten af Oroust till hemmanet , mantal Hor