Aftonbladet – 2 december 1873, sida 3

Den förflutna veckan påminde Stockholm om att frih. Gripenstedt snartimåste erhålla en efterträdare i Andra kammaren. Huru denna påminnelse infann sig, kunna vi sannerligen icke närmare uppgifva, men det var väl på någon ledig atund, och hufvudsaken är ju :tt valmännen verkligen kommit att tänka på saken: Återste den går ganska lätt. Inom ett par veckor hafva vi valt, och ej beböfva slitningarne innar dess blifva alltför våldsamma. Kaprdidaterna skola naturligtvis underkastas en liten kritik, lofprisas från ett håll, häcklas från ett annat, men. till ytterligheter gå: det väl icke och någon egentlig hudflängning förekommer icke numera. Emellerti: är det ett godt medel att lära känna ij sjell. Om nian icke vet hvad man egentligen går för, men ha od att lära sig det, bör man laga så att ;..n kan komma i fråg:. som riksdagskandids:. Att se sig ispegelu hvsruss lär 088 iek. mycket ens i yttre arsecn1e och bjelpe: s icke det ringaste vil kärreåom om vi i fe menniska. At: åta fotogr: ersnle dv år är VY oorligen en god hjör tll sjetfknns vm OR Åttmins Vorkaamtnäst främ SN osa Värdrde Käloedomen är ET a UV soalla ig, eller låta sina vänner PU. Bom riktälgskandidat hvart tredje å, sf Vids ingen ledighet oftare inträffar. Di. för man snart veta hvad man gäller. — Riksdagsmannafrågan började -i den förfiurna veckan tränga Åtskilliga andra frågo: bakgrunden, men det:som rör det kungliga slottet låter likväl icke undantränga sig. Seden flaggan på slottet eller åtminetoke talet derom börjat blifva något utnött, fick man lyckligtvis tag i några gamla go beling, i hvilka det om någon tid troligtvis blir ganska svårt att få tag. Förnågra kr sedan, det är sannerligen icke många år, hette det: Det var då väl, att de der präktiga, väfda tapeterna i kungliga slottet kommi: till hederå igen! Kan ni tänka er, att dessa dyrbara gobelins, riktiga konstskatter, 1egat hoprullade på en vind utan att någon fått glädja sig åt dem samt i ständig fara att förstoras af mal .-och råttor. Det har varit bäde synd och skam. Hvad gör man med gobelins, om man icke sätter upp dem? Det må väl vara deras enda bestämmelse? Men nu ha de blifvit framdragna och skola användas till sitt ändamål. Är det icke bra?: Jo, det är förträffligt ! Det var då, det. Nu läter det på annat sätt, så här: Det var då väl att de der präktiga, väfda tapeterna i kungliga slottet tagits i förvar. Kan ni tänka or, att dessa dyrbara gobelins, riktiga konstskatter, fått sitta på väggar, utsatt för sol och dam och alla de blickar, som oupphörligt riktats på dem. Det har varit både synd och skam att så behandla dem. Nu hafva de ändtligen blifvit ned: tagna, hoprullade och ånyo magasinerade, och nu skall det väl dröja innan de åter blifva framdragna. Är det icke glädjande för konstvännen att veta det de dyrbara pjeserna äro för alltid gömda på säkert ställe ? Jo, det är det visst! Det är roligt, när man kan göra menniskor nöjda. Behofvet af en ny frimurarloge har länge varit kärdt, i synnerhet i Örebrotrakten, och den förflutna veckan afhjelpte lyckligtvis det behofvet, Hvarför har Örebro så länge varit sämre lottadt än Jönköping, som har sin Mellersta pelare, eller Malmö, som har Åcacian, eller Norrköping, som eger Oscar Fredrik, för att icke tala om Salomon å trois serrures i Göteborg. eller S:t Olaus til den hvide Leopard i Norge och ännu många andra S:t Johannisloger, förutom S:t An dreaslogerna, på platser af långt mindre ceptralt läge än Örebro? Den högtidliga invigningen förrättades af förre regementspastorn, sedermera generalkonsuln och ändtligen öfverintendenten Dahlfelt, hvilken hvarken i kyrkans tjenst eller såsom kommersiel agent och qvaxi diplomat nägansin glömt stenig dö yttr crag jane äemnd