Aftonbladet – 2 december 1873, sida 3

Strödda underrättelser. Den nordamerikanska verldsutställningen. Utställningsbyggnaden i Philadelphia. Planritningen till denna stora byggnad är redan definitivt antagen. Fyrtiotre arkitekter från alla delar af landet hade täflat om det utfästa priset, och af de af dem insända ritningarne blefvo efter mogen ötverläggninag tio utvalda för ny täflan: De tio arkitekterna erhöllo del af alla öfriga ritningar för att möjligen af dem kunna få id till förbättringar. Härpå företogs en andra granskning af de sålunda förbättrade planritningarne, och Newyork-arkitekterne Calvert Vanxs och G. K. Radfords ritning med förbättringar ur Simss and Brothers i Philadelphia plan blef slutligen antagen. Byggnaden blir en 2040 fot lång och 680 fot bred fyrkant, hvars bredd dock i medel prnkten och vid ändarne utvidgas till 862 fot. et hela kommer att bestå af 65 paviljonger med hvälfda tak på en yta af 43 agres. Byggnadens plan är dock sådan, att man efter behag kan göra den större utan att skada det helas harmoni. Till byggnadsmateriel kommer hufvudsakligen jern att användas för hufvudbågarne och tegel för gaflarne. Kostnaderna beräknas till 3.500,000 eller 4.000.000 dollars. Dessutom skall en arkitektoniskt mycket prydlig minnesssalbyggas, hvilken kommer att qvarstå. Den skall begagnas till konstgalieri och intaga en yta af 1, acres. Arkitekter för denna byggnad äro Collins och Autenreith i Philadelphia. Man skall genast börja arbetet på byggnaden och hoppas få den nog tidigt färdig för att kunna öppna utställningen den 19 April 1876, årsdagen af slaet vid Lexington, hvilket, såsom bekantär, var inledningen till det amerikanska sjelfständighetskriget. Af hufvudbyggnaden skola 36 acres upplåtas åt industriutställningen, 10 åt maskinerna och 5 åt åkerbruket. Generaldirektör för utställningen är hr Alfred J. Gosham. Mazzinis väninna Carlotte Bbnettinl har i dessa dagar aflidit i Genua. Hon var född år 1812, började redan 1883 sitt politiska lif och blef anklagad för att ha skrifvit och spridt revolutionära proklamationer samt att stå i förbindelse med Mazzini. Man hotade henne i fängelset med tortyr och död, för att tvinga henne att namngifva sina medbrottslingar. och man visade henne genom fönstergallret Billia och Gavotti, henåes väninnor, som släpades till afrättsplatsen. Men hon svarade: -Man dör blott en gång, och fortfor att tiga. Man höll henne i ängelse nära ett helt år. När Genua år 1849