Aftonbladet – 1 december 1873, sida 2

erifIore all BSLALCH FRAM AVUTIUS fo 0 inkig situation genom erkebiskopens af. ättning. National-Zeitung skritver, att den oppas att regeringen icke skall låta det omma derhän, och finner sig föravlåten att rinra derom, att de kyrkliga förhällandena ske låta ordna sig allenast genom polistgärder. Upplysniog, bildning och kultar — skrifves det — skulle vara de bästa meden till atv ävägabringa lugn och ordning ch uppnå en på en förnuftig grundval hviande försoning. I Ungern har en ministerkris inträdt. Sinansministern Kerkapolyi har enligt ett elegram från Wien af den 24 dennes ber värt sitt afsked, och följande dag inlemnade fven ministern för kommunikationsväsenlet, Tisza, sin afskedsänsökan. Att Unverns finansiella ställning sedan år 1870 är fter är blifvit svårare och betänkligare, var många gånger kommit på tal, i synner wet under sistlidne sommar. Den 14 Nov: örelade finansministern den nya finanslar sen, hvilken åter utvisar ett stört deficit, som af tidningarna uppgifves olika från 26 ill 40 eller till och med 60 millioner gul jen. Vid underhusets sammanträde den 19 Nov. angrep chefen för det konservativa partiet, baron Paul Sennyey på det häfti saste finansministern; han påstod, att den hittills varande administrationen var helt och hållet förfelad och tadlade skarpt reseringen, för det att hon gick frän dörr sill dörr i Europa för att upptaga små lån. Han yrkade, att i fråga om statslånet ett aytt lagförslag skulle framställas. Kerka polyi förklarade, att han redan för länge sedan skulle hafva inlemnat sin afskedsan sökan, om det icke varit hans sträfvande att försäkra sin efterträdare om medel till itt leda administrationen. Finansutskottet tillstyrkte derefter, att tillsvidare beslut skulle fattas endast om hälften af lånet, d. v. 5. om 762 millioner gulden; angående den andra hälften skulle regeringen fram iägga ett nytt lagförslag. Ewt egentligt örsvar för sin finanspolitik försökte Kerzapolyi icke, likasom han äfven underlät att besvara Sennyeys beskyllningar. Afseaare underrättelser från Pesth erfar man, stt utskottet beslutit att begära riksdagens bemyndigande till att underkasta den isom ras voterade delen af fiaanslagen en förayad pröfning för att föreslå flere ansenliga besparingar i budgeten. Vidars har Sennyey yrkat, att ett stort utskott skall sillsättas för att taga landets hela eko somiska ställning i öfvervägande. Då in zen af de öfriga ministrarne understödde Kerkapolyi och man dessutom samtidigt i Deakpartiets officiösa organ Pesti Naplo läste en närgående kritik öfver finansministerns uppträdande, var det temligen klart, att han icke längre kunde stanna i kabiaettet. Frägan är nu, om hela ministerep 3Izlavy skall upplösa sig, eller om det skall lyckas att inom Deakpartiet finna en man, som vill öfvertaga den svåraste af alla port öljerna, finansportföljen, i ett land, der fi vanserna äro i hög grad derangerade. Grefve Andrassy har under finansdebatien varit i Pesth och återvände den 19 Nov. om natten. till Wien, der han lär ha haft flere konferenser med riksfinansministern, friherre Holzgetban. Då Andrassy är riksminister och derföre icke har något officielt inflytande på de specielt ungerska angelägenheterna,l antaga många, att han lemnat Pesth under krisen för att undgå skenet af att blanda sig i den ungerska politiken. ; Emellertid är det säkert, att Andrassy så som Ungerns f. d. premierminister fortfarande har ett stort inflytande på förhållan dena på andra sidan Leitka, och att äfven Deakpartiet erkänner, att dess söndring och tilltagande upplöening börjat från den tid. då han lemnade den ungerska regeringen för att öfvertaga utrikesministeriet i Wien. Den österrikiska pressen följer händelserna i Pesth med stor uppmärksamhet. Neue freie Presse är af den äsigten, att det under de sista sex åren visat sig, att Ungern icke förmår bära de utgifter, som följa med dess ställning såsom en sjelfständig stat, och att landet i materielt hänseende stod sig bäst ander österrikiska kronans öfverhöghet. För öfrigt fruktar nämnda tidning, att det kopservativa partiet i Upgern,under Paul Senayeys ledning skall bemäktiga sig regeringen, hvilket lätt kunde leda till en allians mellan de ungerske konservative och federalisterne i Österrike. Neue freie Presse antyder, att häraf kunde uppstå allvarsamma faror för ministeren ÅAuersperg. I en senare skrifvelse från Pesth af den 24 dennes till National Zeitung betecknas det såsom mycket sannolikt, att hela ministåren Szlavy skallinlemna sin afzkedsansökan. Kejsaren, som under de senaste dagarne uppehällit sig i den ungerska hulvudstaden, skall ha uttalat sitt djupa beklagande af det nuvarande upplösningstillständet i det ungerska kabinettet. Man väntar ett definitivt afgörande till den 1 December. I underhuset skall deputeraden Paul Somsisch ha tillkänna: gifvit, att ett förslag till misstroendevotum mot hela ministören kommer att framställas. mm JO ER 0 4 00 kt a 00 I Italien visar budgeten för år 1874 ett deficit af 130 millioner lire, hvarat 12 millioner måste tillskrifvas en brist, som uppstått i inkomsterna, och 118 millioner. en tillökning i extra utgifter, inbegripet 50 millio ner för byggandet af jernvägar. Regerin gen önskar icke öka utgifterna för militära ändamäl. Att armebudgeten blifver högre än för innevarande år beror endast på de höga priserna på lifsmedel och guldprisets stegring. Krigsstyrelsens utomordentliga utgifter för fortifikationen, förråd m. m. skola icke öfverstiga 20 millioner för året, och regeringen förlitar sig på att freden skall fortfara. Hon anser, att det icke är önskvärdt att föreslå några nya skatter, men boppas erhålla 50 millioner lire genom att göra de nuvarande skatterna mera produktiv. Hon föreslår derföre bland annat, att enskilda dokumenter, som icke äro behörigen inregistrerade, skola betraktas såsom varande af noll ocn intet värde, under det bon på samma gång medgifver, att kontrakter, som ingås för en kort tid, endast skola vara underkastade en jemförelsevis ringa afgift. Hon föreslår vidare någon modifika tion i bränvinsskatten och tobaksmonopoliets utsträckande till Sicilien samt afskaffandet af all befrielse från postafgifter. I fråga om pappersmyntet föreslär regeringen, att bankerna icke skola för sin egen räkning