Aftonbladet – 29 november 1873, sida 3

j sökte komma ned föonom. trapporna de öfrig åtta skyndade till fönstren och kastade sig hu vudstupa ned på gatan. Tre af dem dogo på fläcken; de öfriga fer fördes döende till sjukhuset. Den största bestörtning råder i staden. Huset ligger tätt bredvid konungens palats och släckningsmanskapet anlände så sent, att or natten varit blåsig, skulle icke en sten blifvi öfrig af palatset.— Ryssarnes förfinskning i Petersburgsk guvernementet är ett faktum, som nyligen sys selsatt den ryska pressen. Man skrifver frå Jamburg att dervarande tschuhoner (finnar) lyc kats alldeles tshuhonisera de ryska element som bosatt sig bland dem. I en by medsex går dar, hvilken ännu för tio år sedan uteslutand beboddes af tschuhoner-, återstå nu blott tv. sådana hem; men resten, ehuru bestående af ska familjer, hafva helt och hållet tillegnat si; finnens lefnadsvanor och till och med språk, si att de nästan glömt ryskan. Endast den rysk: räligionen hafva de qvar. Denna metamortfo skulle uppkomma deraf att det ryska hittebarns huset i Petersburg utackorderar massor af barn i de finska byarne. Barnen växa upp och stann: vanligtvis qvar i samma by der de sedan bygg: hjonelag, men hafva efter hand tillegnat sig sin: fosterföräldrars språk och seder. — Modocindianernes afrättning. Från Ame rika skrifves, att de fem Modocindianerna, son deltoga i mordet på general Canby, den 4 den nes blifvit afrättade. För någon tid sedan up manades presidenten Grant ifrigt att icke sta fästa dödsdomen, men presidenten vidhöll si föresats att rättvisan skulle hafva sin gång Aftonen före exekutionsdagen upplästes dödsdo men för de fångna af en prest, som tillika met general Wheaton besökte dem i fängelset. Do men gjorde djupt intryck på dem alla, men de ras hållning var mycket olika. Anföraren, kap ten Jack, ville kasta hufvudansvaret för förbry telsen på sina medbrottslingar och försäkrade att han var skuldfri i sitt hjerta. Han bad der före att han skulle få lefva och utpekade en a sina slägtingar, hvilken han tyckte man kunde afrätta i stället förhonom. Men då Jack märkte att hans böner voro fruktlösa, återvann han sir fattning och utropade: Välan, jag är beredd at gå till min store fader deruppe! Medan höfdin gen sålunda visade sig modlös, satt Sconchir opsjunken och yttrade intet. Bröderna Kom. batesdre uttalade deremot fruktan för döden och bådo för sina lif. Deremot visade den yngste a fånvgarne, Boston Charley, en oförfärad hållning Jag är en gosse, sade han, -men jag känne! mig som en man. När jag ser mina medfångar. betraktar jag dem som qvinnor. Jag är helt och hållet man, icke en half qvinna. Jag deltog egenhändigt i mordet på general Canby, derföre att M ansåg honom vara en förrädare-. Gene. ral eaton underrättade nu fångarne, att de skulle få se sina familjer för att taga afsked af dem. Då de till döden dömde indianerna återsågo sina hustrur och barn, föreföll ett skakande uppträde. Qvinnorna kastade sig öfver sina män och uppstämde en dödssång, medan barnen greto. Då fångarna blifvit återförda till sina celler, insvepte de sig alla i sina täcken och väntade i denna ställning den kommande dagen, då afrättningen skulle ega rum.