Aftonbladet – 28 november 1873, sida 3

Article Image
ten af floden; der fintie? av fotanfska braa 5 gården, guvernörens vackra bostad och prålj väta trädgård samt den palatslika paridwents-lq byggnader. Denna har man bygtpåen höjt i en Yacker stil. Bygnäden erbjuder invändigt allt, som Kan önskas, och samlingssalarna äro nästan praktfulla. Några rum, som ieke behöfvas för parlamentets räkning; hafva blifvit upplåtna till ett historiskt-naturvetenskapligt mwseum, som dock ännu befinner sig i sin första barndom. Botsniska trädgården är mycket vacker och Väl trderhållen. Den bär öfvervägande prägeln af ett tropiskt klimat. Man saknar här orgngeträd; viorankor, persiko-träd o m. d., men finner i stället allahanda palmer, cypresser, bottle träd och framtör allt stora partier af akasieoch bambu-träd, de enda, som sprida någon fullständig skugga. Bottleträden erbjuda kanske af alla det största intresset, de hafvajerhållit sitt namn af stammens form och äro, så vidt jag vet, egendömliga för Queensland. Bland växter, som jag särskilt här iakttagit, märkes den arabiska kaffebusken, söm odlas med mycken framgång, --I den zoologiska afdelningen har jag för första gången fätt göra bekantskap med de långbenta emus; de äro just icke synnerligen vackra, der de klifva med sina länga ben och sträcker fram sina smala halsar, men de hafva dock en punkt, hvari de öfverträffa alla andra fåglar, och det är deras kloka bruna, glänsande ögon. — Den vackraste delen af trädgärden är de långa allberra lönes floden, och denna sidan har ock en viss betydelse för staden, ty här är dess försvar, nägra rostiga kanoner, som påminner om sina likar på Upsala slotts vallar. I sjelfva staden finnes ej mycket af intresse. För en svensk förefaller det eget att i en icke större stad kunna räkna till 30 kyrkor förutom dem, som äro under byg näd. Engelska statskyrkan eger 7, skotska presbyterlatikyrkan 5. lutherska 2, och 14 tillhöra en mängd olika protestantiska sekter samt endast 2 der katolska kyrkan. Katolikerna tyckas dock känna behof af mera, ty de hafva för närvarande en stör domkyrka under hygnad; — Sistlidne söndag hbesökte jag en engelsk kyrka, der det var en 8. k. högtidlig gudstjenst. Den öppnades med en processlon af sängare, små och störa, presten och till sist MH. H. biskopen af Queensland, alla klädda 1hvita skjortor. Etter dem en och en half timmes tid långa liturgiska delen af tjensten, predikade biskopen sjelf och tög till ämne för sin predikan det innehållsrika ordet: musik, förmodligen till stor uppbyggelse för alla mer eller mindre musikaliska ähörare. Här i Australien kan man naturligtvis ej vänta att ofta möta nägot, som påminner om fäderneslandet; blott en gång har jag händelsevis mött en landsman, och jag bar ännu ej varit nog lycklig att upptäcka den blå och gula flaggan i någon hamn. Hvart man kommer, erhåller man dock en helsning från den svenska industrien i våra säkerhetständstiekor, som begagnas öfver allt; hrr Australiensare stafva på etiketterna och komma efter mycket hufvudbry under fund med, att de ärd tyska. I härvarande tidningar ser man naturligtvis ej ofta något om Norden; det enda, jag kunnat upptäcka, är on uppgift om lir Hedins uppträdande i Andra kammaren vid kröningsfrågans första hehandling, vidare några i allo oriktiga biografiska uppgifter om Kristina Nilsson, samt slötligen annonsen af en sångerska, som kal lade sig sjelf: ;Jene Lindliken, Den australiensiska tidvingspressen är iust icke synnerligen innehållsrik. Under 6 månader har nästan hvarje ledande artixel afhandlat frågan om den europeiska postens ordnande. Visserligen är saken ännu icke fullkomligt afgjord, men sansolikt kommer den gamla linien via Melbourne och Suez att fortsättaB, samt en py linis öfver Bris bane och de ostindiska öarne atv ÖPPRas UN der instundande November, och slutnycR ep tredje linie öfver Nya Zeeland ock S:t Francisco nästkommande Januari. På detta sätt skall Australien från och med nästa års början komma att erhålla europeisk post tre gånger hvarje månad, hvilket blifver en otrolig fördel för landet. — En annan fråga, som nu börjat taga pressens uppmärksamhet i anspråk, särskildt i Queensland, är den om britiska väldets utsträckning öfver Sö derhafsöarne och främst öfver de mycket beprisade Fiji-öarne. Flere ögrupper, så som Norfolk-öarne, äro redan beroende at härvarande kolonialstyrelser, men utan att vara af moderlandet erkända såsom delar af det stora britiska riket. Om man besinnar Australiens stora tt sträckning, är det lätt att förstå, buru olika klimatet måste vara i de särskilda koloni erna. Jag tillstår dock, att verkligheten öfverträffade mina beräkningar, och att jag med en viss förvåning kände den brännande solen vid min första vandring kring staden. I Sydney hade man ännu vinter med regn och en viss kyla; här deremot är det redan full vår och det allra behagligaste väder. Frostnätterna hafva upphört, och aftnarne äro visserligen något kyliga, men dock ej mer, än de pläga vara under vår högsom mar. RB. L. ee va Rn I Telegraf-underrättelser. Soup INO TRRRRTD VW uU(2x1199Q7-------------rr ) SB-omnmnnEs5 Q2::----e—e————OO K K——— -— nnnouuwzZzzz---—0— MJ mm vmM He rer

28 november 1873, sida 3

Thumbnail