Aftonbladet – 27 november 1873, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. j Kejsar Wilhelms binamn. I en Berli Ttidning läses följande: Någon har gjort sig b Isvär med att ur tidningar, poemer och uppsa Åser af allehanda slag hopsamla de olika benär ningar, man sedan några år tillagt kejsar Wi helm. Se här samlingen: Hjeltekejsaren, hjelt gubben, hjeltefadren, hjeltesonen, hjeltetelni gen, segergubben, stridsledaren, ynglingagubbe: kejsar hvitskägg, det kejserliga skottet på lerstammen-, den ädlaste grenen på Zollerstan men, Wilhelm den tappre, Wilhelm den sege rike, den kejserlige beskärmaren. Tysklan klippa, den högste krigsherren, Wilhelm de faste (Kreuzzeitung). Wilhelm den lycklige ( Wi liam the lucky), Wilhelm den gudfruktige (Gui laume craignant Dieu);. I motsats till denr samling finnes en annan, som innehåller binan nen från år 1848 och konflikterna på sextioti let, hvilken likväl tidningen med änsyn ti vissa paragrafer i presslagen ej vågar offentlig göra, men som lär vara minst lika rikhaltig. — Långsökt bekantskap. En amerikanar frågade en gammal landsman om han hade se Washington. Inte egentligen jag-, svarade de tillfrågade lugnt; men min far har berättat, ar han kände en man, som sagt att en gammal vä till honom hade en onkel. hvilken ofta yttrat at hans morfader hade tjent i ett infanteriregemente hvari fanns en gammal sergeant, som bedyrad att hans far en gång hade sett general Wa shington vid frukostbordet i hans tält — En ny Monte-Christo-grotta. Ur ettibre från trakten af San Francisco meddelar Ind endance Belge följande utdrag, som, om des: innehåll skulle bekräfta sig, skall framkalla er ofantlig effekt i hela verlden. Vid ett af tillflödena till Gold Creek hafv: guldgräfvare funnit liket af en mansperson, son låg vid flodkanten, Vid sidan af honom lågo er hacka och en säck, som innehöll omkring 10 skålpund guld. Med förvåning flade de märke till, att detta icke bestod af det slags runda och aflånga korn, som vanligen finnas på dessa pla. ces, utan af större klumpar, som voro löshugg. na med hackan och som -förefunnos i betydande antal; en enda af dessa klumpar var värd 20,000 dollars. En anteckningsbok, som låg på marken bredvid liket, innehöll följande, med blyertspenna skrifna berättelse, hvilken vi här i öfversättning återgifva: Mitt namn är William Crakson. Den 20 Oktober anlände jag hit i sällskap med två kinesiska kulis, för att undersöka denna dalsänkning. Fram mot aftonen träffade vi på en håla och beslöto att gå in dit och der tillbringa natten. Man kan tänka sig hur stor vår öfverraskning blef, då vi genom att tränga längre in i berghålan vy att hålans väggar på en utsträckning af 4000 alnar innehöll en ådra afrentguld, som låg öppet i dagen och hade sex fots mäktighet. Den mängd guld, som vi sågo och undersökte, är mer än hundrade gånger så mycket som Californien har frambringat på de senaste tjugo åren. Under nattens lopp försökte mina kulis att mörda mig för att ensamma ega hemligheten rörande dessa oberäkneliga rikedomar. I mörkret uppstod en ryslig kamp, jag fick flera svåra sår. men det lyckades mig slutligen watt döda de begge kineserne med min revolver... Berghålan ligger.... men efter att ha släpat mig så långt som hit, svika krafterna mig.... jag känner att döden kommer. Om någon läser dessa rader, så skall han, för att finna reda på guldberget, gå i riktningen af — — — De sista afbrutna satserna voro nästan oläsliga, den olyckliga Crakson hade utan tvifvel öfverraskats af dödsryckningarna. En formlig ga. lenskap har bemäktigat sig befolkningen, för att kunna finna reda på denna märkvärdiga håla, der man i många månader kar hålla på att hugoa guld åt sig till belopp af hundratals milliarder. Om letandet krönes med framgång. skall denna metall komma att öfversvämma penningmarknaden och sjunka i värde — ja. den kommer näpgeligen att stå i så hög kurs som silfver nu. Priset på allting kommer att minst tio sånger fördubblas och mången millionär att bringas till tiggarstafven. Låtom oss derför hoppas, att William Crakson blott velat skiljas hädan med en amerikansk puff och att menskligheten blir frälst från denna syndaflod af guld! — Makulaturföreningen. I Belgien har billats en förening, hvilken har till syftemål att samla allt möjligt makulatur och sälja det till förmån för Pius IX Föreningen har utfärdat en uppmaning till alla egare af dåliga böcker. såsom verk af Voltaire, Rousseau, Diderot och ndra afskyvärda författare, att lemna henne lessa som maknlatur. — Artificielt smör. Enligt Pall Mall Gaette skall en fabrik i Newyork bereda mycket vodt smör på följande sätt: I stadens slagtarus uppköpes all oxtalg. som forslag till fabrisen, der den renas. Efter det den blifvit omsorgsfullt sönderdelad, lägges den ienstorpannnur och lika mycket vatten tillsättes som talg innes.. I denna pannmur ledes ånga in genom stt rör. hvarvid talgen smälter, sila köttdelsr sjunka till bottnen. medan fettdelarne flyta ofranpå vattnet och skummas af. Dessa feitdelar stå af smörämnen och stearin, och när de uppärmas till 41? R. smälter smörämnet, medan tearinen sjunker till bottnen. Smörämnet skomnas af. 15 proc. nymjölkad mjölk med nödigt alt tillsättes och denna massa tjernas i 10—15 ninuter. Man erhåller då ett smör af bästa slag. om icke kostar hälften så mycket som vanligt mör. Stearinen säljes till ljusfabrikanter och let andra affallet till fabrikanter, som bereda rtificielt kreatursfoder. Bit bolag med omkring mill. rår svenskt har bildat sig för att tillerka smör efter denna metod, som antages skola empa en högst betydande vinst pr år. — En ransk kemiker lär ha uppfunnit en metod, geom hvilken han på artificiel väg kan bereda njölk af gräs, men då denna mjölk blir något yrare än den naturliga mjölken, torde hans ppinning näppeligen bli så fördelaktig som de -merikanske smörfabrikanternes.