Aftonbladet – 27 november 1873, sida 3

tills okändt grund, beläget i södra delen af Aspöfjärden midt i farleden mellan Kettilö och Gränsö lotsstationer. Rätten finner derför att ingen kan anses ansvarig för förlusten af nämnde ångare, och fri känner helt och hållet kaptenen och öfrigt befäl å May från allt ansvar och återställa dem med ee tillfredsställelse deras respektive certifiater. Som vitnesmålet emellertid angaf att ångaren May, ungefär 10 minuter innan den stötte det ofvannämnda dittills okända grundet, hade, medan han passerade Rotsundet, under kommando af lotsåldermannen Berg, törnat mot Rotholmen, oaktadt det att, i enlighet med lotsåldermannen Bergs eget vitnesmål, tillbörlig uppmärksamhet ombord å May fästades vid hvarje hans order angående fartygets styrning och fart, finner rätten att lotsåldermannen Berg är ensam ansvarig för sagde olyckshändelse, som efter vitnens utsago ej tyckets hafva åstadkommit så väsentlig skada att fartygets säkerhet kunde ifrågasättas. Derjemte uttrycker rätten sin förvåning. öfver att lotsåldermannen Berg, då han vid Kettilö rådfrågades af kapten Aaris i detta ämne, underrättade densamme att skepp af samma längd och djupgående som May med lätthet och utan fara kunde under hans (Bergs) kommando föras inre vägen från Kettilö nordvart på. Rätten anser för öfrigt, att lotsen Berg, i anseende till hans höga ålder, nära 7C år, tyckes vara i saknad af tillräcklig kraft och energi att göra konom mäktig förmågan att uppfylla de olika krat, som tillhöra hans befattning. Slutligen tillstyrker rätten, att befälhafvare, förande engelska jernångfartyg af större dimen: sioner, borde varnas för att icke helt och hållet lemna kommandot öfver sina fartyg åtlotsen, då de passera de inre och trängre farvattnen isyenska skärgårdar, alldenstund lotsarne vid några af de mindre besökta lotsstationerna icke äro i åtnjutande af anseendet att vara fullt kompetenta att handhafva kommando å större ångare. (Norrk. Tidn.)