Aftonbladet – 25 november 1873, sida 2

LAIRDEN AF NORLAW , Mrs Oliphant. Den saken var emellertid föga trolig och inga fotografier existerade den tiden, som hade kunnat sätta Cosmo i stånd till att porträttera den vackta, gamla frun der hou satt, belyst af solen. Han inpräglade stället de båda damernas bilder i sitt minne och skref ett poem dem till ära, som den gamla skönheten troligen aldrig skulle få se, eller om hon ock fick se det, icke skulle kunna läsa — verser, ämnade att pryda Auld Beekie Magazine och Den skottska kuriren. FEMTONDE KAPITLET. Det hus der Cosmo och hans reskamrater bodde, var icke stort och prydligt nog för att kunna skryta med en egen portvakt. En gammal skoflickare, som bodde i ett under ligt, litet rum snart sagdt utan både fönster och dörr, på nedra botten, var den som hyrde hela Nu2et och sedermera uthyrde rummen åt en mängd olika personer. Han och hans gamla hustru lefde och arbetade, som de från ungdomen hade gjort, i detta enda, för dem alldeles tillräckliga rum, dör Baptistes sulläder spred en oe som täflade om väldet med den från Margots pot au feu. Här var det som hyresgästerna hängde upp nycklarna till sina rum, här lemnades bref och badskap till det lilla samhället. Både Cameron och Cosmo voro på vänlig fot med Baptiste, ehuru de blott ) Se A. B. n:r 218—225, 227—281, 238—237, 239—254 och 256—272.