Aftonbladet – 25 november 1873, sida 2

behörigen närgånget eller vanvördigt talllan tot de flere framstående personer, som ha inr lats i seminariets direktion, Utan taga våral fär är gjorda anmärkningar för hvad Å verk-tje igen äro, nemligen en påpekning af denlstö anningen, att eå skoldirektion, der speciolliån ackkupskap Baknas, är olyckligt samåka !sol ätt. I åtminstone någon in8d, öm än myc-mi et ofullständigt, skulle väl direktionen kunna sit uthjelpa denna brist: vi hade sålunda företis stält oss, tt hon plägade samlas till råd-Åpe lägtingar med seminariets lärare, men då vä vi på förekommen anledning häröfi gjortfa förfrågningar, har det öfverrfågkande svaret lemnats oss, att et Bådant alls icke plä-in gar förekomma, Skledes: direktionen tvif.lto lar alls icke på sin sjolftillräcklighet i något) re ewåå fall, då hon skrider till utöfning afifö den åt henne uppdragna, ganska vidsträckta! ar makt, men när hennes faktttöfnisg Bllernm de i hennes skugga bektåenäe Missbruk an-to gripas, då oj blott inser den — indirekte — vi erkänner hon, båbkett nyligen skett, att hon le behöfver hjelptrupper, utan till och med, i er räddnihgens gemensamma intresse, lemnar fö ifrån sig öfverbefälet! Det försåftjukande lh resultatet häraf, för direktionen sjelf, halm vi sistlidne torsdag och lördag påvisat. lto Vore icke dirsktionens makt och myndighet ov så betydände, som händelsen är, så skullel fa möjligen också olägenheterna af em fådaon vi dess sammansättning, kom här ölvan omta5) lats, vara mindre, mex 4 alla händelser må-tt ste man, i följö ar sjelfva principens för-!m vändhet, Yara beredd på, att en skolsty-ä: roles, er icke lärarekåren är representerad, ni ej hel!er på annat sätt sörjdt för nödig, r speciel sakinsigt, icke skall kuens på etth tillfredsställande sätt utföra sitt värt Ärle det ej i sjelfva verket både en orättvisaln mot lärarne och, med hänsyn till lärovar-h kets bästa, on oklokhet, att från styrelsenso öfverläggningar och beslut utestänga helala det förråd af sakkunskap, intresse och per-!l1e sonlig ansvarskänsla, som flnnes hos ettia läroverks lärarekår, hvilken rnatärligtvis!n skulle, derest den egde att t btyrelsen be-!q sätta en eller annan plats, dertill utse sipalh bästa medlemmar? D Från frågan om förändrivg at direktio-)1 ner välda vi oss till den om indragning afit er fullkomligt onödig befattni . Betiigen )n rektoratet, Det är bekant, 4: låroverketn till en början icke hade Sågon rektor, men u väl en studliinspöktor med, om vi ej irral083, 500 råt årvode, och det är i sjelfvall verket däörligt att räkna ut, hvem rektors-1r betattningen skall gagna, utom nattiiigtvis!s den som uppbär den, i förhållande till gö romålens beskaffenhet, drimligt och slösak-c tigt höga a8öningön. Man ihågkomme nem.1 ligen, att till de förhållanden, som vid våra ; elemehtarläroverk göra rektorsembetet i hög: grad vigtigt, mestadels ej finnes Pågon mot! i svarighet vid lärarinneseminariet. ettal1 läroverk och den dermed törtnade normal l: skolan, ha kvar sin föreständarinna. Såsom !! vid ett läroverk för qvinliga elever heltna-i: turligt är, tillkommer handhafvandet af allt. hvad till det disciplinära området hör — ! således elementarskole-rektorernes svårastel. göromål — jäst dessa föreståtdarinnor, hvilka utgöra det förmedlade sambandet : I mellan lärare och lätjängar och, inom hvar l:. sin afdelting, wtöfta allmän uppsigt. Hvad angår de kamerala göromålen, som vid ett större Blementarläroverk kunna vara ba isvärliga nog för rektorerne — hvadan ock. sista riksdagen. ansåg ett särskildt biträde Tför räkenskapsföringen . Å. göromöl böra -Janställas vid de elemtntarläroverk, der dessa läro mest betungande — må man ihågkem-) Ina, att dubsa vid seminariet måste vara särdeles enkla, och att seminäriet här på -Åplatsen har en direktion, försedd med sekreIterare. Att rekterssmhbetet för närvarande -Iskalle ega nbgön den ringsste betydelse i -lafseende på tillsyn öfver lärarne och hvad Jat kunde höra, kan af de giltigaste skäl ej falla någon in, som eger minsta känneldom om förhållandeva, Och då med rek; I torsgöromålen samt befattningen såsom lek3 Itor i pedagogik och metodik kunna förenas I ugifvandet af en tidskri!t och tre sekreteuIrarebefattningar: i samfundets pro fide et 1 christianismo skolutskott, i sällskapet för 3 folkondervisningens befrämjande och i Siockt) holms läraresällskap, så kan äfven häraf -Islutas, att sägda göromål måste vara synI nerligt lindriga, Frågan gäller här någonting mera, än in. I dragning af en onödig befattning och bespai ring af statsmedel, som förslösas, nemligen vjatt i läroverkets Sanna intresse göra en summa disponibel, som utomordentligt väl I behöfves för andra vigtiga ändamål vid läI roverket, och som till förfång för dessa anslagits till en sinekur, hvaraf endast den li gynnade innehafvaren drager nytta. Medan Iman haft 2000 rdr, ntom andra förmåner, -Jatt anslå för den nominella rektorsbefattningen, äro deremot lärarinnorna så uselt ,Jaflönade, att man icke är i stånd att från .Jandra häll draga till sig öfvade lärarinnor, Jutan vid normalskolan måste nöja sig med I Inyss utexamineräde elever. Historien om detta rektorat är i det hela -Iså upplysande, och misstroendet mot semiInariet har just härutinnan så starka rötter, latt vi ej böra förbigå densamma. Redan år 11864 gjordes ett försök, att få fram en helt ung man, utan någon ådagalagd eller för värfvad insigt eller erfarenhet såsom skol-. Iman, ännu mindre således bevisligt kompe tent till styresman för ett läroverk, till fö Ireståndare för seminariet. Detta oblyga för(sök väckte emellertid en uppmärksamhet, : hvarigenom det för den gången omintetgjor-. des;nägrahit hörande upplysningarstå attläsa: Ji detta blad för den 23 Juni 1864. Man fick : Idå nöja sig med att blott förhjelpa sammel: man — np. v. rektorn och läraren i pedago-l: Igik och metodik — till lektoratet i nyss! j j lanförda läroämne. Redan detta var dock ett förfarande, hvarom domen ej .kan vara tvifvelaktig: när för första gången i värtl: