Aftonbladet – 21 november 1873, sida 3

Bref från Amerika. XLI, Mejerierna i Californien. San Matheo Cal. den 18 Okt. 1873. I mitt sista bref skildes jag från Afton blådets läsare invid Stilla hafvets kust, med den omätliga oceanen å ena sidan och ett svenskt mejeri å den andra. Stilla hafvet och ett svenskt mejsri! Man måste erkänna att det läter allt annat än beslägtadt, men det är klart som dagen, att underverkens tid ännu icke är förbi, säga hvad man vill derom; ty-om än br Swartz i Östergötland drömt de vackraste drömmar om att få sin metod erkänd och tillämpad möjligen inom hela Sverige, ty hvilken uppfinnare är det -Isom icke drömmer stort, så vågar jag dogk ,J nästan hålla på, att han aldrig drömt om, att hans idger skulle taga praktisk form lomkriog en lätta tusen mil från Sverige, I vid the Pacific Oceam, Så är emellertid fallet, och hvad än mera är, det är icke allejnast hr Clausen, som har sitt mejeri inrättadt på ofvannämnda sätt, utan äfven kring: liggande mejerister börja allt mer och mer -jatt använda det. Mejerirörelsen i Amerika lär starkt utvecklad och vinner med hvarje Idag än mera i omfång. Jag vet icke om hr Swartz uttagit patent här, men faller I hans invention i smaken och visar sig vara I praktisk, så är det ganska säkert att han licke skulle förlorat derpå, ) Att här ingå i någon detaljerad beskrif ning öfver den Swartzska metoden, torde vara öfverflödigt. För hvarje med landtbruksIskötsel hemmastadd person i Sverige, är det naturligtvis bekant, att den bestär deruti, att de kärl, uti hvilka mjölken hälles för gräddsättningen, omgifvas af rinnande vatten, hvilket gör att mjölkens surnad förekomises samt gräddsättningen, till följd af den ständiga afkylningen, försizgår jemnare och sälonda fullständigare. Om deremot kärlen här äro af gamma dimensioner som hemma, är en annan sak, och skulle så icke vara, så kan det möjligen vara intressant nog att veta, att de här äro formade eylin driskt med en diometer af 22 och en axel af 24 töm, Smörtjärnan åter är en fyrkan tig tub, hvarje sådan omkring 1!a till 2 fot och tubens längd 3 till 4 fot, I tubens båda ändar sitta handtag, vid mindre mejerier der handkraft användes, eller ock drit ves den medelst utvexling med hästkraft. I tubena inre finnas inga spjälor eller något dylikt, utan grädden får obehindradt under deu kringgående rörelsen kastas från tubens era vägg till den andra (tuben ligger naturligtvis horisomtelt), och ju mera gräd: den antager Smörformen desto dofvare blifva slagen mot tnbens väggar. Genom små hål uttappar man sedan tjärnmjölken och smöret ligger så qvar i större eller mindre klumpar, hvilka sedan nsavmmanknädas och genomgå den varliga processen, hvarefter det medelst en lika enkel som händig: ma, skin formas i aflånga, runda stycken om 2 skälp:s vigt hvardera, Sedan dessa slutligen blifvit omslagna med fint NRGS bämt någon tid fått ac8 1 Baltlake, utsläppas de i all månna marknaden, Under det att i Amerikas östra stater, der mejerihandteringen står på en synnerligen hög ståndpunkt, mejerlsietie Vänligen sjelfve äro egare till den Sch de rea tar, de använda, är della endast undan tagövis fallet här i Californien, och orsaken härtill kan icke gerna vara någon annan än att landet är relativt ungt och att ännu de väldiga gräsbärarde trakterna ligga inkgra få egares händer. Dessa landegare — det finnes de som ega mera än 100 engelska qvadratmil — finha mera uträkning vid att utarrtädera sin jord än att bruka den sjelfva hvilket skulle fordra en mängd dyra arbets krafter och ett ansenligt kapital, utom det som redan ligger i jorden, Och sälja de någon gång, så är det tkdast Widantagsvia do afyttra mindre lotter, hvaremot de gerna sö ått ett antal jordbrukare slå sig tillsammans och taga ett större landstycke, 10 å 15.000 acreg, i hvilket fall de lemna de mest liberala betalningsvilkor samt vanligen äfven skänka icke obetydliga landsträckor till kyrka och skola. Om man emellertid antagör, att detta deras tillmötesgåande uteslutande grundar sig på ren mensklighetskänsla, så misstager man sig betydligt, När amerikanaren i ett eller anvat fall fir generös, så är det vanligtvis, för att iekö fäga alltid, med beräkning, och bärvidlag ligger till grund för hans tillmötesgående den ganska riktiga förutsättningen att ett välstående settlement midt på hans land skall betydligt stegra egendomsvärdet rnndt omkring. De flesta mejerier i Amerika tillhöra derföre strängt taget icke mejeristerna sjelfve, ehuru de, hvad deras skötsel beträffar, ega fullkomligt fria händer, För ariftiga per: soner, som önska tån. big åt jordens brnokande i åtdna riktning, finnes det emellertid troligen intet land i verlden, gom äpna erbjuder sä stora fördelar som Californien och då sättet att arrendera dylika mejerier här torde vara temligen allenastående, vill jag med några ord beröra detsamma; Jag antager nemligen att ei ch kömmor ötver till Öalifornion, för alt Ah sig på mejoribandtörihbg, Han vänder sig då Ull eh al de stora landegarne med förfrå gan hvar deras land är beläget och till hvad pris de vilja öfverlåta det till honom, och vanligtvis ställes då ett åkdon till den sökandes disposition under den tid han heser landet. När detta är giordt, koftinör han tillbaka och önderfättär landegaren att han funnit Git stycke land, som han antager skullo komma att passa honom, och affärsuppgörelsen är dermed öppnad. Hurn mycket land skulle hau vilia hafva? Ja, derpå kan vår man iskö Svala, det beror på I hört etör skala han ämnar bedrifva affären. j pv Hura många kor ämnar han hålla? Äfven derpå kan hån icke svara bestämdt, han känner icke till förhållandena så negh här och eger ingen kännedvin Om kröatärsprisen. Landegartn öpplyser honom nu om, att den arbal land han vill hafva, stor eller liten, samt den mängd kreatur, han ämnar sätta derå, icke ha någonting att göra vare sig med pris på land eller kreatur; Vill han slå sig ned och börja på Hed mejeri handtering och kan nöjaktigt visa att han är on ärlig man, som med allvar ämnar bedrifva den påtänkta affären, så är jordega ren villig att lemna honom så mycket jord han önskar samt äfven så många kreatur, han tror sig om att kunna sköta. Men jag har icke tillräckligt pönnihgar, svarar karske Vår förblöffade landsman, men erhåller dervid det oväntade svaret, att för ord och kreatur har han icke att göra hågra penningeutlägg. Jorden får han kostradsfritt nppläten till begagnande, så mycket leraf han vill hafva, och det antal kreatur, som ban önskar, ismnas hotom äfvöh allandsgaren, Hvad han har att betala är endast så och så mänga dollars pr ko om året i arrende, Dessutom bör han äfven hafva penningar tt uppsätta de nödiga inventarierna för tjärningen. Och arrendet behöfver han icke SAF VAS BUR 4 JT EDA KY kt DS UAE ASSA PA IN vB Ae a SR JL Så fond kota farit i on KR ra fork jog Yolgtntnder Jat fn brtgnt I HR Lr ————LL