Aftonbladet – 20 november 1873, sida 2

iilla sjuk; jag må så gerna påminna mig det löfte jag har gifvit gamie Gordon af Ruchlaw, för hans son, presten. Ack, pappa, tala inte så hårdjertadt!s utbrast Joanna, han kan nog bli frik. Doktor Logan är ju inte så gammal och han predikade sista söndsgen. Stackars Ketty! men han har inte varit sjuk en vecka ännu — han blir nog bral!Hvem är Gordon af Ruchlaw? Och hurudan är hans son? frågade Oswald. Joanna fann sig uppfordrad att besvara frågan. Usch, han är en obehaglig, snuskig, otreflig prest!s sade hon hastigt. Jag skulle aldrig vilja fara till kyrkan om han kom hit som kyrkoherde. Det är bra grymt och hårdhbjertadt — just likt pappa — att börja tala om honom nu. Doktor Logan jär ju bara sjuk; jag skulle bli så grufligt ledsen om han dog. Gordon skulle för oss bli till vida mera gagn, sade Melmar, än hvad Logan nå gonsin varit. Jag ämnar skrifva och bedja honom komma bit, då det nu har kommit så långt med gubben. Var nu stilla, Joanna, och Jåt oss slippa höra något oförståndigt prat, annars klagar jag för moster Sally. Sköter du dina kort väl, så kan du med moster Sallys förmögenhet i perspektiv, till att möblera vid prestgården, ha en rätt vacker utsigt för framtiden. Ha! ha! ha! Jag undrar hvad Patricia skulle säga om en sädan plan ?Patricia skulle säga att den vore god nog åt Joanna, sade denna älskvärda, unga dam. En fattig skotsk prest! Jag är tacksam för att jag inte har en så simpel smak. Jag undanber mig alla hänsyftningar på något dylikt. Tvista inte om den nya presten, innan