Aftonbladet – 20 november 1873, sida 2

des; ögonen slöto sig öch den gode herden somnade lugnt in till ett bättre lif. Allt var slut. Fyra små faderlösa barn sutto tysta och snälla i den nedra våningen och gräto sakta, utan att förstå den stora förlust de lidit, och deruppe stod den nittonåriga Ketty Logan ensam i verlden med alla en moders pligter för sina syskon att uppfylla. ELFTE KAPITLET. Medan den lugna Kirkbrides prestgård förbyttes i ett sorgehus, uppfördes en liten högst egendomlig dram vid herrgården Melmar, Så småningom syntes alla de öfriga faåmiljens medlemmar förena sig utiattobservera Oswald och Desir6e såsom de tvenne hufvud personerna på scenen. Melmar sjelf bevakade med kattlik försigtighet den unga fransyskan och egnade henne all sin uppmärksamhet, Moster Sally satt i sin ländstol, litet för sig sjelf, orolig och oupplyst om hvad som försiggick. Oupphörligt kallade hon till sig Desir6e; ständigt uppfann hon nya anledningar att draga henne undan Oswalds närhet och sällskap. Då Patricia var närvarande i salongen, bevakade äfven hon de unga två, med en liten svartalfs ilskna skarpsynthet, medan Joanna, stött och förvånad öfver att vara försummad af Desir6e, en sak som hon icke hade förutsett, uppförde sig ganska likt en svartsjuk älskare mot den arma, lilla guvernanten och plågade henne än med dåligt lynne, än med passionerade utbrott af ömhet. Äfven Oswald, ehuru han alltid var vid Desirås sida, ehuru han odeladt egnade henne sin tid och uppmärksamhet, ja, på ett nästan öfverdrifvet sätt lät henne förstå att bon var föremålet för hans beundran, var en nyckfull,!