Aftonbladet – 19 november 1873, sida 2

gram har engelska sändebudet i Madrid till kännagifvit för engelske konsnln i Havanna samt vicekonsuln i San Jago och guvernören på Jamaica, att England förbehåller sig att, i anledning af de verkstälda afrättnin garne at engelske medborgare, vidtaga de kraftigaste åtgärder, och ett gemensamt uppträdande i denna sak af England och Förenta Staterna synes vara att motse. Om i fråga varande tilldragelser på Cuba rskrifves i Kölnische Zeitung: Underrättelsen om blodiga styggelser har ännu en gång riktat verldens uppmärksam het på Cuba. Såsom spanska krig i all mänhet drager äfven det borgerliga krig, som sedan ett halft århundrade icke låter den sköna antilliska ön komma tilllugn, till den grad ut på längden och föres med en så enformig slapphet, att man i utlandet har upphört att med uppmärksamhet följa desa gång, i synnerhet som den öfvertygelsen snart blifvit allmän, att de stora strider telegra fen tid efter annan omförmälde, vid närmare undersökning reducerade sig till obetydliga skärmytslingar, som på intet sätt kunde leda till något afgörande. Endast i en sak utmärkte sig de militära operationerna genom den exempellösa vildhet, med hvilken segraren behandlade sin afväpnade motståndare. De spanske frivillige och plantageegarne tycktes vilja gifva större effekt åt sitt krigförande, hvilket nästan kan kallas fegt, genom att nedgöra de värnlöse fångarne hoptals. Dock, äfven vid dessa blodiga dåd blef man van, och den civiliserade verldens afsky gaf sig endast tillkänna vid sådana tillfällen som t. ex. arkebuserandet efter ståndrätts dom af de åtta studenternei Havana, hvilkas hela brott bestod i det af öfverdåd företagna profanerandet af ett åt den spanske patrioten Castafion rest monument. Då var det äfven de frivillige, som fordrade de olycklige ynglingarnes blod och hvilkas larmande hotelser myndigheteraa icke vågade motstå. Till detta mord ansluter sig på ett värdigt sätt det nyaste dådet, som. måste uppväcka de utanför stående nationernas förbittring — skjutandet af 165 insurgenter, hvilka ombord på fartyget Virginius fallit i spaniorernas händer. ngaren Virginius hade utrustats af den cubanska revolutionskomita i Newyork för att föra till Cuba manskap och vapen till bsfordrande af upp: roret. Han gjorde ett fruktlöst försök att bryta blokaden, förföljdes af spanska kanonbåten Tornado och uppbringades i närheten af Jamaica. Kanonbåten fördo det tagna fartyget till Sant Jago, och der hölls genast krigsrätt. Redan första dagen säg man åtta at de mest framstående bland de fångnerebellerne afrättas. Så snart underrättelsen härom kom till Washiogton, lät unionsrege ringen genom general Sickles i Madrid forIra, att afrättningarna genast skulle inställas, och Casteslar talegraferade ofördröjligen i dennariktning till generalkaptenen i Havana detta oaktadt fortsattes afrättningarna i San Jago. Såsom det heter skall befallningen om deras inställande, till följd af någon rabb ning i telegrafförbindelsen från Havana, icke i rättan tid ha kommit fram till San Jago; men detta är en punkt, som ännu i hög grad behöfver utredas. Det är icka osannolikt, om man antager, att äfven denna gäng de blodtörstige frivillige tvungit myndigheterna och krigsrätten att fullborda sitt förskräckliga verk. Och om de senaste underrättelserna bekräfta sig, hvilket är fullkomligt troligt, så ha af de 165 personer, hvilka togos på insurgentfartyget, 147 blifvit skjutne i San Jago, från den 4 till den 13 November. Bland offren befunno sig Pedro Cespedes, son at cubanska republikens president, general Bernabe Varona, en ung cuban af ansedd familj, Juan Aguero och öfverste Jös6 Jesus del Sol, tvenne bekante insurgentchefer samt öfverstelöjtnant Enrique Castellano. Men hvad som gifver den grymma gerningen en farlig politisk karak: ter är det saktörhållandet, att äfven sex medborgare i Förenta Staterna blefvo afrättade — den irländsk-amerikazske generalen Ryan, en temligen beryktad person, den infödde amerikanaren kapten Gratz Brown, som sedan början af cubanska insurrektioBen tjenstgjort såsom spion. Den infödde cubanen och naturaliserade amerikanske medlemmen Santa Rosa och slutligen tre unga, okände äfventyrare från Förenta Staterna. Göta hofrätt. K. M:t har den 14 den1e8 till assessor i Göta hofrätt utnämnt