Aftonbladet – 18 november 1873, sida 3

Till antalet af befängdheter i hufvudstadens kommunalförvaltning, hvilka förtjena att af allmänheten uppmärksammas, hörer utan tvifvel vederbörandes förfarande att bortkasta en ganska betydlig summa för att låta några herrar roa sig med att utkasta en fantasiplan för en reglering af stadens gator och allmänna platser, så beskaffad att den aldrig kunde ifrågakomma att bringas i verkställighet, medan man låter det ena tillfället efter det andra gå sig ur händerna att utvidga sådana trånga gator, vid hvilka ännu få eller inga byggnader blifvit uppförda, och der utvidgningarne följaktligen skulle kunna åstadkommas för högst mått lig kostoad. Vi vilja påpeka ett mycket karakteristiskt exampel på en sådan stadsmyndigheternas försummelse. Gamla Kungshkolmsbroga!an är, såsom hvarje stockholmare vet, en af stadens mest befarna, men på samma gäng en af de i förhållande till trafikens betydenhet, smalaste gator. Man skulle således föreställa sig att stadsmyndigheterna icke borde lemna något tillfälle obegagnadt att få denna gata utvidgad, helst sedan anledningar förekommit att på denna gata skall tvingas in icke blottden ökade rörelse, som är en följd af de kring: