Aftonbladet – 18 november 1873, sida 3

.samt att den hittills af stiftets landsförsamlir gar under namn af visitationspenningar till b hj 83 1 författning om detta pastorats tillsättand v. L. skopen utgående afgift skall upphöra. fluson APoteksprivilegier. K. M:t har den 3 tlnästl. Okt. låtit för apotekaren ÅA. Egnell ut 1. färda öppet bref om privilegium å apoteket Marstrand. n, Den 7 dennes har K. M:t låtit utfärda öppe bref om privilegium å apoteket Lejonet i Malm ör apotekaren I. Kerfstedt. (a. .— Brobergska målet tyckes nu närm sig slutet. ÅA. Wachtmeister, Carl Skytte 1: IG. v. Arbin och H. Qveckfeldt hafva ho er K. M:t förklarat, att de ej hafva något at v I ytterligare i målet anföra, utan öfverlemn: y-Idet till slutligt afgörande. Deras till jt 1 I stitierevisionen ingifna inlaga härom. är a Ulaos följande innehåll: , Ålagda att afgifva underd. förklaringar öfve -de besvär kaptenen vid E. K. M:ts Wendes.ar m ) tilleriregemente Heribert Broberg i underd. an a I fört öfver I. K. M:ts krigshofrätts utslag de .. 130 Dec. 1872 i målet angående åtskilliga angif a ) velser af bemälda kapten för förmenta tjenstefe Im. m., begångna af undertecknade m. fl. office t rare vid nämnda regemente under utöfningen a våra gärskilda befattningar derstädes, få vi 3 nderd, anföra: Enär den laglikmätiga målseganden i denn sak eller krigsäskalen, å embetets vägnar och på anförda skäl, enligt hvad handlingarna i måle s ) utvisa, förklarat laga skäl ej hafva förekommit Jat emot någon af förklarandena eller ens emoi , fangifvaren kapten Broberg. fastän han uppgifvij , Jsig numera vara öfvertygad om olagligheten aj eomförmälda förfaringssätt, i målet föra någor ansvarstalan eller framställa påstående om er sättning för sådan skada eller förlust, som ge nom brottsligt förfarande uppstått, våga vii underd. yrka och anhålla, att E. K. M:t aj fråga varande af kapten Broberg i underd. an förda besvär icke täcktes fästa något afseende. då Broberg efter vårt förmenande saknar all be fogenhet att emot oss i dessa mål någon talan föra. Skulle deremot denna vår begäran eller detta vårt yrkande icke af BE. K. M:t kunna i nåder bifallas eller gillas, få vi i underd. tillkänagifva, att vi icke hafva vidare att för målets utredning eller belysning förklara eller tilllägga utöfver hvad redan af oss och öfriga förklarandena i detta mål till B. K. M:ts krigshofrätt blifvit andraget, hvadan viinskränka oss till underd. refererande häraf. (Underskrifter.) ——— — Landtbraksakademien hade i går af. ton kl. mellan 6 och 9 sitt Novembersammanträde i akademiens lokal vid Mäster Samuels gata. Sammanträdet, som var taltikt hesökt, öppnades af professor N. J. Andersson med en längre och utförligare redogörelse för Sverigos deltagande i den i Wien sistliden TSeptember månad anordnade utställning at trädgårdsprodukter, i hvilken utställning prof. A. såsom bekant tagit en ganska vigtig och verksam del. Hr A. beskref den stora förundran och förvåning. de från vårt land utstälda hortikulturalstren framkallat hos jurymännen och en mängd andra utländingar, som tagit deåsamma i betraktande, hvilka känslor ock gitvit sig luft iganskasmickrande omdömen för vårt land. I synnerhet hade legumerna, till hvilka intet land knnnat frambrivga motstycken, tillvunnit sig allmän uppmärksamhet. Tal. slutade sitt anförande med uttalandet af den åsigten, att. om icke den i fråga varande utställningen medfört någon annan nytta, den dock bidragit till att för utlandet visa oss som ett kulturfolk. Härefter fick jägmästaren Björkman ordet för att fortsätta sin vid föregående rammanträde påbörjade redogörelse för sättet att lättast, säkrast och billigast uppdraga skog. Förra gången var det barrskogen, som afhand lådes, och i går löfskogen. Främst bland våra löfträd ställde tal. björken både för hennes praktiska användbarhet och stora geografiska utsträckning. Om detta trädslag förekomme blandadt med barrskog, så vore det tillräckligt sörjdt för återväxten, om man läte ett och annat fröträd stå qvar. Ofta tog väl björkplantan större framsteg, än önskligt vore; men farhågan att björken skulle qväfva barrskogen vore dock ogrundead, och dessutom hade man alltid hjelpgallring att tillgå. Fördelen af att hafva björkoch barrträd blandade om hvarandra i lämplig proportion (; af förra och ; af senare slaget) vore att björkens ålder då rättade sig efter det kringstående trädslagets. Björkplantan älskade ljus och luft och kunde icke ens fördraga den obetydliga skugga, som de gamla björkarne lemnade Detta vore orsaken till, att barrskogen toge öfverhand i gamla med björkskog bevuxna hagar. I sådant fall vore enda utvägen att rödja af mindre delar och föra riset tillsammans i högar och på våren uppbränna dessa. På dessa ställen uppspirade då björkplantor, som dock under de första åren borde skyddas förbetning åtminstone tidigt på våren och sent på hösten, Dernäst kommer boken, som fordrar ett alldeles motsatt förfaringssätt mot björken. Bokplantan kan nemligen ej taga sig fram utan stark beskuggning. och derför bör man några år före den egentliga afverkningen företaga en gallring för att insläppa så mycket luft och ljus, som erfordras för att genom grenarnas förmultning få mylla för de späda plantorna. När så ett fröår kommer, företages afverkningen, så att träden kam ma med sina yttersta erenar Ppwett afstånd ars fot från bra anara. Södan plantorna blifvit mera törsigkomna, verkställas nya huggningar. Af de öfriga löfträden nämnde tal. ek, al och asp;den först nämnda planteras, alen uppdrages genom skott, som från stubbarne slå upp, och aspen genom rotskott. Ordföranden föredrog derefter det första af de för gårdagens sammanträde bestämda öfverläggningsämnena, hvilket hade följande lydelse: . Hvilka slåtteroch skördemaskiner utaf dem, som i senaste tider till landet inkommit, hafva visat sig mest ändamålsenliga ? För besvarande af denna fråga dels upplästes skriftliga utlåtanden, som blifvit insända af akademiens ledamöter, dels afgåfvos muntliga yttranden. Af det anförda framgick, att Jonstons och Samuelssons och i synnerhet den förre af dessa vunnit allmän jen i Skåne, men att deremot Buckeyes kombinerade slåtter och skördemaskin mera än någon annan användes inom mellersta Sverige. Under senaste året hade i fråga varande maskiner blifvit mycket spridda inom vårt land, och öfver allt hade man vanligen varit belåten med det slag, man begagnade. Det vore således svårt att utan jemförande försök bestämdt kunna säga, hvilket slag vore det bästa, och detta så mycket mera, som man hade all anledning att hoppas på maskinernas förbättring, så att den, som vore den första i år. troligen ej vore det nästa år. Diskussionen gaf äfven anledning till uttalande af flere vid begagnandet af skördemaskinerna gjorda rön, såsom att man ej behöfde frukta mindre stenar om en knytnäfves storlek, men deremot borde borttaga jordfasta uppstående stenar, ej fn tegarne för kullriga eller vattenfårorna för djupa o.s.v. Beträffande den sist på programmet upptagna frågan: Hafva i öfrigt några nyare redskap anskaffats till underlättande af arbete och besparing af handkraften vid åkerjordens skötsel och skördarnes tillgodogörande?; upplystes, att en transportabel bana blifvit med fördel använd på Alnarp och Hotf.l gården vid upptagningen af rotfrukter och ; vid flere andra tillfällen. Vidare beskrefs: en af kapten Breun uppfunnen och i Ve-l. stergötland vid täckdikning länge använd dikningeplog samt en hackelsemaskin. (D. 2) j j dj Till antalet af befängdheter i hufvudsta-)i dens kommunalförvaltning, hvilka förtjena li att af allmänheten uppmärksammas, höreri utan tvifvel vederbörandes förfarande att!l bortkasta en ganska betydlig summa för att låta några herrar roa sig med att utkastall en fantasiplan för en reglering af stadens; gator och allmänna platser, så beskaffad att!l den aldrig kunde ifrågakomma att bringas!l I verkställighet, medan man låter det enall tillfället efter det andra gå sig ur händerna 1 att utvidga sådana trånga gator, vid hvilka: ännu få eller inga byggnader blifvit upp-)l förda, och der utvidgningarne följaktligen skulle kunna åstadkommas för högst mått c lir kostnad. Vi vili. nånaka att mvnkatl! 1