Aftonbladet – 15 november 1873, sida 2

STOCKHOLM den 15 Nov. De för vårt brödrarike Danmarks hela zonstitutionella lif så ytterst betydelsefulla olktingsvalen försiggingo i går, och vi vänta, då detta nedskrifves, stundeligen att telegrafen skall bringa oss någon underrättelse om den stora stridens resultat. Huru stark spänningen var i landet, då det afgörande ögonblicket nalkades, derom bära de I dag ingångna danska tidningarne nogsamt vitnesbörd. Allvarliga maningar till valmännen att fullgöra sin medborgerliga pligt beledsagas af kortfattade erinringar om strilens föremål och om de följder, som den sna och den andra utgången måste medföra för friheten och de konstitutionella förhållandenas utveckling, TI allmänhet syntes man ega godt hopp om seger för den sida, som vill, med den nuvarande regeringen, förebygga att antingen landets styrelse skail falla i händer på de föga aktningsvärde och för regeringsvärf komplett oduglige ledarne för den fraktion, som tillfälligtvis råkat vinna några rösters öfvervigt i den epa af riksdageng kamrar, eller ock en statskupp blifva hardt nära oundviklig, så vida icke hela regeringsmaskineriet skall stanna och allt upplösa sig i kaos. Om ställningen särskildt i Kjöbenhavn yttrar sig Berlingske Tidende med mycken tillförsigt. Hvåd hyfvudstaden angår — sär ger tidningen — så står den i denna strid mellan grandiagens konservativa försvarare och dem, som vilja he denna förändrad i det parlamentariska systemets riktning, mycket bestämdt på den konservativa sidan och in: tager således en annan ställning än flere at Europas öfriga hufvudstäder, t. ex. Paris och Berlin, i hvilka de till ytterlighet gående demokratiska elementerna ha vunnit ett sådant inflytande och styrka, att de förmå trycka sin stämpel på den allmänna meningen och gifva valen till landets repre: sentation så väl som till hyfvudstadens kommunalstyrelse en mer eller mindra utpräg. lad radikal karakter. Kjöbenhavn gick på sin tid i spetsen i striden för införande at en fri författning och drog landets öfriga delar med sig; det har deremot icke velat räcka sin hand åt en rörelse, gom åsyftar att lägga statens styrelse i händerna på en tillfällig folktingsmajoritet, hvilken — huru man än eljest vill bedöma henne— icke erbjuler tillräckliga garantier för att landets po itiska utveckling skall försiggå på lugnt och sansadt sätt samt med billigt och lika jakttagande af statens och samhällets alla ntressen. Fedrelandet kastar aftonen före valdagen mn öfverblick på ställningen i allmänhet och rttrar dervid bland annat: I morgon förestår således den pröfning tf meningar och sinnesstämningar i hela lanlet, som tills vidare skall afgöra, om vårt örfattningsmaskineri skall kunna arbeta, m också tungt, likväl jemnt, till lagstift ingens och utvecklingens fromma, eller om let genom ett obetänksamt och kortsynt paris hänsynslösa motstånd, skall stanna och örorsaka flere kriser. Att döma efter de rån alla håll ingångna underrättelserna, vill let Gud ske lof synas som om ett fif och en örelse hade vaknat hos alla de fordgm allt: ör trygga och likgiltiga klasserna i samället, hvilket förespår, om icke afgjord seser, åtminstone längt bättre utsigter för commande val, om och när sådana kynpa li nödvändiga, än man på de senare ren ågonsin har haft. Huru långt än en mycket tor dei af befolkningen såväl i stad som å landsbygd står efter i sund politisk uppysning och i verksamt intresse för de allnänna angelägenheterna, tyckes det enligt atignens hela sansade och betänksamma kaakter också vara omöjligt, att den konstade, i botten alldeles neningslösa upphetsing, som äregirige och fåfänge, men väl egåfvade och mycket driftige partigängare a förmått väcka, i längden kan fortfara, ch sannolikt att den, kedan äfven de bättre rafterna ha satt sig i rörelse, småningom våste efterträdas af en klarare insigt om srkållandena, såväl som af leda och tröttet på att evigt hörasamma lirumlarum, utan tt det gifver eller kan gifva någon verk: g behållning, samma bedöfvande larmsumma mot inbillade fiender och tomma pöken, Dev är tyvärr blott alltför sannt, tt hittills från den bildade och sjelfstänigt dömande befolkningens side för Jitet lifvit gjordt för att inverka på de mindre pplyste och mer lättrogne; men det är att oppas, att nödvändigheten att fortsätta den erksamhet, gom nu är börjad, antingen essa val få en litet bättre eller en litet! ämre utgång, skall vara tydlig för alla,l: ch att man framför pllt icke skall slå nig