Aftonbladet – 13 november 1873, sida 2

Telegrafen har under de senaste dagarne icke haft något af vigt att meddela från Frankrike. Man afvaktar utgången af det så kallade Changarnierska utskottets rapport och en stiltje har tills vidare inträdt i den politiska krisen. Utskottet har beslutit att på det grundligaste öfverväga frågan och ministrarne komma att stanna qvar tills sa ken förevarit i nationalförsamlingen. Vil koret för ministerens qvarstannande var, att L6on Say skulle återtaga sin tillämnade in terpellation om fyllnadsvalen. Enligt Times och Agence Havas skulle Leon Say ha lofvat detta; men enligt Indgpendance skulle han ha afgifvit detta löfte blott under det vilkor, att de öfriga undertecknarne af interpellationen gåfve sitt bifall dertill. Den belgiska tidningen påstår att detta bifall vägrats och att derför interpellationen skulle framställas i dag. Då detta skrifves har intet telegram ingått, som bekräftat Indå pendances uppgift. Situationen inom kammaren kan sammanjattas på följande sätt: Församlingens maoritet har antagit Changarniers förslag, unler det majoriteten i utskottet icke vill gå n derpå utan att vissa koncessioner göras, särskildt att titeln republikens president bioehålles. Det påstås till och med att högern edan gjort sistnämnda koncession samt att Wolowski till följd deraf öfvergått till kamnarmajoritetens åsigt, så att bögern nu skulle rara viss om seger äfven inom utskottet. Denna uppgift torde dock behöfva bekräf. else. Den moderata venstern höll den 9 dennes tt vigtigt möte, på hvilket beslöts att man kulle hos venstra centern anhålla att den idhöll sin afsigt att interpellera regeringen öljande torsdag (i dag) angående dröjsmålet sed utskrifvandet af valen till de lediga latserna i nationalförsamlingen, oaktadt miisterens anhållan att frågan måtte uppskjuas. Derefter diskuterades förslaget att göra tt vädjande till folket, men denna fråga ppsköts till nästa möte. En lång debatt följde angående den ställ ing man borde intaga till frågan om föringning af Mac Mahons fullmakt. Olika ieningar uttalades. Grevy, församlingens d. president, föreslog, att man skulle uppordra församlingen att proklamera och oranisera republiken. Jules Favre yttrade, tt en upplösning af församlingen var detl: nda sättet att komma ut ur det nuvarande ilemmat. Båda dessa förslag förkastades mellertid af mötet, och det öfverenskoms,l:i tt göra förlängningen af marskalk Mac: