Aftonbladet – 10 november 1873, sida 3

Ny afsättningsort för svenska alster. Göteborgs Handelstidning innehåller en uppsats rörande en sådan afsättningsort och tillåta vi oss att ur den nämnda uppsatsen meddela följande: I Columbiens förenta stater bjudes oss en sådan afsättningsort. Landet, omfattande vidsträckta rymder, är ännu blott glest bebygdt — invänarnes tal uppgår till ej fullt 3 mill. — näringsfliten står på en låg ståndpunkt, men landet har stor rikedom på naturalster att lemna i utbyte mot de manufakturvaror, som måste införas utifrån och hvilka hittills hufvudsakligen hemtats från Nordamerikas och Ergland. Svenska jernets goda namn har dock sträckt sig äfven hit, ehuru genom Englands mellanhand.) Columbien har ej varit oss alldeles främmande, äfven om man ej tänker på den sorgligt ryktbara skeppshandeln, hvarmed afsågs att till den för sin frihet — under Spaniens olycksdigra välde — kämpande staten sälja några mindre dugliga svenska krigsskepp. Se här några drag af den unga republikens öden och Sveriges första bekantskap med landet. Frihetskriget under Bolivar, som frigjorde den nordliga delen af Sydamerika från det spanska moderlandet, nådde sin lyckliga utgång vid början af 1821, åå de förra kolonierna Nya Grenada, Venezuela och Ecuador enades till en republik under namnet Columbia. Samma år hölls den första konstituerande kongressen i hufvudstaden Santa Få de Bogotå, då Bolivar enhälligt utropades till president. Hamnarne öppnades för verldshandeln och slatvarnes frigörelse utropades. Den nya republiken erkändes af Nordamerikas Förenta Stater, Storbritannien och England. (Spanien har ännu ej erkänt den affallna staten.) År 1823 besöktes Columbien af guvernementssekreteraren på Barthelemy C. Hauswolff, som landade i Carthagena — en af Nya Grenadas trenne hamnar, Här fann han guldsand i handeln, hvarmed främmande varor betaltes, och detta lockade honom att besöka det inre af landet. Efter en långsam färd uppför Magdalenafloden och vidare på mulåsnerygg öfver Cordillererna, framkom han till den för sin guldtillgång kända sköpingen Remedios. Försedd med profver af goda guldstoffer från dessa trakter, återvände Hauswolff till kusten — den förste Svensk, som beträdt Andernas ömrådö och gulddistrikter. Hemkommen till Europa, infann sig Hauswolff med sina guldprof hos ett af den tidens mäktigaste handelshus i London, hrr Goldschmidt komp., hvilka snart intresserade sig för de lockande förslagen och blefvo förläggare för 6n expedition till Antioquia i ändamål att der företäga guldbrytningar. I Stockholm rådförde sig Hauswolff med sedermera professor Sefström och fick af hotom anvisning på en ung tekniker, som borde åtfölja till Columbien. Denne unge nan var P. Nisser. En handelsexpedition utrustades och afsick med briggen Kristoffer Columbus, förd wf bröderna Palander; till supercarge nämnles Gosselman — alla desse tre löjtnanter kongl. flottan. Från Cornwall medtogos rufarbetare och fartyget anlände i Juni .825 till sin bestämmelseort. Nu vidtogos förberedande arbeten med yggnaders uppförande, anskaffande af virke, halmbrytning m. m,, och efter några måna. ler ökades antalet af europeer med 12 grufrbetare från Freiberg. Kostnaderna beitredos genom månadtliga remissor från huet Goldschmidt komp, då plötsligt de (teblefvo och underrättelse ankom om det tora handelshusgets fallissöment och Goldchmidts död. Det under så lysande utsigter började föetaget stod nu hjelplöst. Materialer och örråder utdelades bland kolonisterna till er) Då Gosselman på 1830-talet genomreste åtskilliga delar af Columbien erfor han — såsom han derom skrifver — red tillfredsställelse, att svenska jernet och svenska manufakturarbeten öfver allt lofordades, egande allmänt beröm, öch i hans rTäpport till utrikesdepartementet säger han,! att -hr Pedro Nisser eger förtjensten af, att svenskt jern och svenska manufaktursmiden blifvit så fördelaktigt kända inom denna del af Sydamerika-, hvadan han förordar hr Nisser till svensk konsul för Columbien. derest någon sådan skulle komma att anställas.