der så täck och nätt vid den klara ström men, bebagade den unga flickan mycket Två eller tre personer, deribland en betjenf från Melmar, som blifvit efterskickad föl att hemta henne, stodo sysslolösa i solske net utanför värdshuset. I skuggan vid hör net sågs Jacobs krokiga gestalt, belyst a! elden i smedjan; ett par af byns qvinnoi stodo utanför dörren till mangelboden och den motsatta stranden låg klart belyst a solen med gafveln af prestgårdsbyggninger framtittande mellan de lummiga träden. Der egensinniga, häftiga; lilla fransyskan hade med alla sina nycker och utbrott a trots, ett ömt hjerta. Hennes blickar återvände alltjemt till det lilla hvita huset uppe på höjden och alltjemt måste hon då tänks på sin mor och syster. Ack ja, här, mer inte i Edinburgh, måste säkert hennes mor blifvit född!... Hon hade aldrig förr varit på denna ort, aldrig sett detta hvita hus. men der borde deras hem vara! Och tankar på att förvärfva det och att föra hennes mor dit i triumf, fingo makt med hennes lifliga fantasi. Qvinonor lyckas ibland samla förmögenhet i Frankrike! Desirbe hade ingen annan erfarenhet och hon var ett barn. Hon gjorde inom sig ett löfte att köpa det hvita huset uppe på höjden och der skulle hennes mamma bo. Melmar behagade visserligen äfven Desir6e, likväl ej så mycket; men fann bonings. huset för stort och tungt, snarlikt ett fängelse, och Patricia behagade henne icke alls en sak, den hon ej heller dröjde att förkunna, Mademoiselle tycker ej om mig, Joannav, sade hon till sin elev, då de promenerade längs Tynes stränder, för att, som Joanna sade, se allt innan de började sina lektio