Aftonbladet – 8 november 1873, sida 3

starkt intryck på honom och han satte vida större lit till dem, än någonsin till Patricias vackra utseende och fina sätt ehura väl detta hade odlats i Claphams förädlande luft. Du är en liten, fåfäng fjolla, Joanna, sade Huntley; till och med mera, än hvad jag hade väntat, men det är så qvinnana natur. Då moster Sally har dött och da kommit till hennes förmögenhet, få vi se hurudan figur du skall göra i grefskapet. En fransysk guvernant! — jag har väl aldrig hört maken! flickan är frän förståndet, tror jag. Så gerna kunde jag taga hit henne för att undervisa mig. Hon skulle kunna lära dig ganska mycket, pappa, sade Joanna med stort allvar, så du behöfver alls inte skratta åt ettsidant förslag. Jag går nu och skrifver till Desir6e att hon skall komma hit och pappa får sjelf skrifva till mrs Payne och bestämma vilkoren, huru hon skall färdas och aliting. Desirbe är inte nöjd med mrs Payne. Högst ledsamt att höra, sade Melmar och skrattade; kanske — det bör du besinna — skulle Desir6e. ej heller bli nöjd med mig. Du kan vara beskedlig ibland — då det faller dig in, pappa, svarade Joanna sedan, hon hade tagit denna möjlighet i allvar samt betänkande och fäste sina skarpa blic kar på fadern med halft bedjande, halft trotsigt uttryck. Hur det var, så blef detta yttrande st Joanna afgörande för sakens utgång och tystade alla invändningar. Melmar skrattade åter på sitt högljudda, föga hjertliga vis, och slutet af det besynnerliga samtalet blef att Joanna segrade och att till den ytterligaste häpnad för modren, systern och moster Sally den snara ankomsten af en fran