Aftonbladet – 5 november 1873, sida 3

sta slag. Med den regeln tänker jag att företaget bör gå-bra. Det kan ej annetän lyckas förträffligt, sade Cosmo med värma. Jag tror det — på mitt samvete kan jag säga er att jag tror det, säde mr Todhunter, och jag betviflar ingalunda att unga snillen och talanger skola samlas kriog min fana. Jag vet att det ärsett experiment, sir, men ingenting skall förmå mig att söka rikta mig på grund af en oädelprincip. Snillet måste beskyddas, sir, och här kan det låta sig göra efter den ordning som Bedan gammalt sherrskar inom den periodiska presken? Här sitter en gammal, utsliten skribler för hvart departement, men hvar finns något utrymme för unga, friska förmågor? lita på mitt ord — det finns intet, Jag vetsatt. det är svårt att göra sig betärkt, sade Cosmo. Den olycklige Chatterton och Keats... Ja, just, så, inföll redaktören; det är för. dessa.dagars Chattertons och Keats som ag tänker verka; ingen .genlalisk yngling skall hädanefter, så. vidt jag förmår, sk till gratven med: pistol irhanden; Jag beundrar er poesi ganska mycket, mr Livingstone; der finns både hjerta och talang, sir; Synnerligen. det poemet. till Mary, hvilket, det måste jag säga, vitnar om, en mera van penna, än man skulle kunna vänta af, er. Jag är temligen gammal skribent; det är redan många år, som jag har roat mig med att författa, svarade Cosmo med en ung: domligt naiv föfänga, som just gjorde godt att se. Också mr Todhunter med sitt kli ster och sin sax ljusnade litet och såg upp med. den alljaminsta skugga af ett leende öfver sina läppar. Ren ng Rdr Hvad har ni att lemna Oss till första numren? sade bokhandlaren, Det måste