Aftonbladet – 31 oktober 1873, sida 3

den unga brodern i Italion, som med mycket skäl kunde anse sig vara arftagare och i full rätt att hemföra en brud som Mel mars blifvande herrskarinna. Hela saken besvärade Cosmo; äfven hans bekantskap och möten med Joanna voro ingalunda af hans eget val; tvärtom syntes de sistnämnda honom temligen olämpliga. Men den unga flickan var så fullkomligt utan begrepp om skick och god takt som möjligt; hon hade nu behagat fatta en lika liflig vänskap för Cosmo som kärlek till Desirge, dels emedan huset Norlaw var omgifvet med ett visst romantiskt intresse, dels äfven emedan pappa skulle bli vild om han fiek veta det och slutligen emedan hon i all heder tyckte om ynglingen, som icke var mycket äldre än hon sjelf och med all viashet mera finkänslig och grannlaga än hon. Joanna var icke för egen del synnerligt älskvärd, men hon vissts att uppskatta goda egenskaper hos andra. Och hvad hon är vacker! — säg, tycker inte äfven ni detta ? sade Joanna; inte täck, liksom Patricia, inte på samma sätt vacker som Ketty Logan, men mycket, mycket mera vacker, Jag önskar att jag kunde föra henne till Melmar; jag önskar att Oswald kunde se henne och jag ville hellre uppoffra allt i verlden, än att se Desirdge taga plats som guvernant hos främmande menniskor. Vore det ej en riktig skam? En fin, liten dam som hon är, skulle gå och undervisa små, otäcka barnungar, och jag som är så stor och stark och som har armar och händer till hvad arbete som helst, jag skall gå och latas! Jag förstår inte detta man säger att det är Försynens vilja; men vore jag Försynen, så nog skulle jag ställa bättre till. Hvad är er tanke om saken? Ni sä ger ju aldrig ett ord! Jag kan väl tro att