Aftonbladet – 30 oktober 1873, sida 2

ställande maktens chef och i alla andra kommuner a? prefekten. Prefekterne skola på detta sätt blifva verkliga satraper, och den oerhörda makt de sålunda få att ingripå i kommunernas inre angelägenheter, må ste säkerligen hafva till sin nödvändiga konseqvens tillintetgörandet af den reform i frisinnad riktning at departementallagen, som genomfördes under den Thierska regimen, och framför allt upphäfvandet af det permanenta utskott af generalrådet, som då stäldes vid prefektens sida. Den 28 dennes förrättadesi Preussen valen till de elektorer, som skola utse medlemmarne af landtdagens deputeradekammare, Som bekant räder här nästan allmän rösträtt, men de röstberättigade äro etter förmögenheten delade i tre klasser, af hvilka hvardera tillsätter en tredjedel af elektorerne. Utgången af dessa elektorsval är ännu ej känd; men valstriden föres denna gång nästan uteslutande mellan de gammal konservativa och klerikala partierna å ena sidan, de förenade liberala fraktionerna å den andra. Socialdemokraterne ha till följd af valsättet, genom hvilket elektorerne för de blda första valkategorierna (de högst beskattade) komma att öfverrösta den tredje och talrikaste, föga utsigter att vid dessa val kanna utöfva något egentligt inflytande; de spara sina krafter till de nästa är före stående valen till tyska riksdagen, vid hvilka röstas per capita. Den officiösa pressen betonar nödvändigheten af att försvara det unga tyska riket mot den inre fiende. som svurit dess undergång och som höj upprorsfanan mot af regering och represenration på författningsenligt sätt antagna lagar. Striden skall säkerligen blifva het och om det liberala partiet också icke har att frukta nigot märkbart försvagande af sin stora majoritet inöm kammaren, förutse: man dock att de konservative i förening med de klerikala skola vinna partiella framgängar i synnerhet i en del af de östra och de vestligaste provinserna. Alit antyder, alt en mycket vigtig och på politiskt intresse rik session förestår. Det tros, att ett förslag till lag om civiläktenskap kommer att framläggasaf regeringen. Något definitivt beslut härom lär ännu icke vara fattadt inom kabinettet, men antagligen kommer regeringen awt taga detta steg sk som den enda utvägen att komma ur dr svårigheter, det katolska presterskapets systemåtiska ovposition medför. Ep medlem af domkapitlet i Gnesen, Du: linski, har skritvit ett bref till guvernörer i Posen, i hvilket han tillkännagifver, atv han till följd af sin vägran att såsom kapitlets ordförande underteckna resolutioner. som han ogillade, hade blifvit groft skym fad af suffragan biskopen och sedermera fått en skrapa af erkebiskop Ledochowski. Det var fråga om en adresg, som kapitlet skulle afgifva till erkebiskopen för att lyckönska honom till hans motstånd mot. regeringen och uppmuntra honom att fortgå på denns väg. Dulinskis bref, skrifvet med mycker uppriktighet och hofesamhet. har väckt stort uppseende inom pressen, Händelsen ställer i en märkvärdig dager den despotiska anda och de intriger, som göra sig gällande inom de katolska kyrkliga myndigheterna i Preue sen, Regeringen i hertigdömet Braunschweig kommer att för landtdågen, gom samman träder dena 4 Noversber, framlägga ett för slåg till ny vallag. Enligt detta förslag skall äntslot representanter minskas från 46 till 33; sluten omröstning skall införas, Dr platser, som voro förbehållne medlemmar af presterskapet sisom sådana, skola upphätvag. Deremot medför förslaget ingen ändring i den bestämmelse i den nuvarande vallagen, enligt hvilken hälften af de depu terade väljas af de högst beskattade och ur korporatioperna för den högre undervisningen och endast hälften genom allmänna val. I det cisleichavska Österrike pågå för närvarande valen fill riksrädets deputeradekammare. Vi känna ännu icke totalresul vatet af desamma; men antagligt är, att pro portionen mellan den auvarande förfatinin-). zens anhängare f(tyskarne) och motståndare (slaverne) komma att i det nya riksrådet) blifva ungefär densamma som i det gamla l och att de förra säledes få pluraliteten. Härför är tillräckligt sörjdt genom den konstfulla tördelning af valkretsarne, genom hvilken man sökt att, så vidt möjligt är. undertrycka de slaviska nationaliteterna. Emellertid har det direkta valsättet haft til: följd, att den radikala fraktionen inom det tyska partiet blifver längt t re är förut. De radikale ha i synnerhet i Nedre Österrike och Wien fått alla sina kangidater valde med endaat ett undantag. I denns fraktions program är den tyska iden stäld öfver den österrikiska, och nigra af dess medlemmar skola till och med vara böjda för federalismen; de hysa nemligen stor för kärlek för den schweiziska författningen. Att den cisleithanska miuisteren icke skall komma öfverens med desse deputerade, kan man väl förutse. En koalition mellan det radikala partiet bland tyskarne å ena sidan och de slaviske federalisterne å den andra ;orde kanske icke ligga utom möjlighetens område. Föstnämnda parti, som ytterst äsytar de tysk-österrikiska provinsernas föreling med Tyskland till en stor federativtat, inser säkerligen omöjligheten af att lraga med sig hela massan af Österrikes laver i en sädan federation och kan deröre icke vara så fiendtlig wot de sistnämnles nationella sträfvanden som det egentliga örfattningspartiet. i NL kant ft a 8 I anledning af den Jångsamhet, med hvilten krigsoperationerna så väl mot carlisterne om mot insurgenterne i Cartagena bedrif as i Spanien samt de ringa framsteg de epublikanska armö6erna hittills gjort mot ä väl de förre som de senare yttrar Joural des Debats: Tiden förgår, och hvarken panska republikens eskader eller hennes rm6er uträtta någonting mot kantoalisterna ch carlisterne; man börjar fråga sig, huru ång tid ännu de norra och östra provinerna och hamnen vid Medelhafvet skola