Aftonbladet – 29 oktober 1873, sida 3

arbeta förslag till införande I Danmark : det metriska mått. och vigtsystemet, hä städes framstält önskan att erhålla unde rättelse, huruvida svenska regeringen had för afsigt att söka införa nämnda system de Förenade rikena samt, i sådan händels huravida hon skulle vilja träda i unde: handling med danska regeringen i ändami att söka tillförsäkra de tre nordiska riken de stora fördelar, som kunde uppnås genor en likformig tillämpning af i fråga varand system i alla tre länderna, Stockholms Dagblad har erhållit åtskil liga uppgifter: om det, som för införand här i riket af det metriska måttoch vigt systemet jemte den franska gramvigten bli! vit från vederbörandes sida åtgjordt, oci redogör för hvad det härutinnan inhemta samt för det svar, som danska regeringel erhållit på sin ofvan berörda framställning Såsom kändt är, uttalade det 3:dje natio nalekonomiska mötet i Kjöbenhavn den ön skan, 1:o att nämnda system måtte, så snar ske kunde, antagas för alla slag af såvä mått som vigt och med de indelningar oc! benämningar, som dertill hörde, samt 2: att gramvigten oförtöfvadt antoges såson tull-, postoch myntvigt samt vid jernvägs trafiken, Ötver denna nationalekonomiska mötets : Kjöbenhavn gjorda framställning hafva ut låtanden infordrats från åtskilliga myndig heter i Sverige. Blahd dem är styrelser för statens jernvägstrafik, som föreslagit att från och med den dag, då den jemväl :i fråga satta lagen om ny myntenhet trädde i kraft eller, om denna lag ej komme till stånd, från och med början af år 1875 nya enheter för vigtoch väglängd måtte blifva gällande vid jernvägstrafiken å så väl sta tens som enskilda dermed sammanhängande banor sålunda, att de nya vigtenheterna be stämdes till: I gramcentner, motsvarande 50 kilogram eller 117,625 svenska skålpund, och 1 .grampund, motsvarande 0,5 kilogram, samt den nya längdenheten till I metermil, mot svarande 10 kilometer eller 33,681,26 sven ska längdfot. Landtmäteristyrelsen har biträdt styrelsens för statens jernvägstrafik åsigter och förslag i sjelfva saken, men deremot, hvad anginge de af styrelsen föreslagna benämningar gramcentner, grampund och metermil, ansett, att med det franska mått och vigtsystemet jemväl de franska benämningarna borde vid jernvägstrafiken införas, helst sädant redan i viss mån skett både å apoteken i riket och inom postverket i och för den utländska brefvexlingen. Enligt träffad öfverenskommelse om samtrafik mellan svenska och norska jernvägsstationer har redan den norska centnern, hvilken i det närmaste motsvarar 50 kilosram. antagits att begagnas såsom vigtenhet vid godstrafiken, och en dylik vigtenhet har jemväl blifvit ifrågasatt vid en öfverenskommelse om direkt godstrafik mellan stskilliga svenska, danska och tyska jernvägsstationer, Till svar å ofvan berörda från Danmark jorda framställning rörande det metriska nåttoch vigtsystemet, hvilken framställling genom utrikesdepartementet kommit ill civildepartementets afgörande, har chefen ör sist nämnda departement bland annat rttrat, att man öfverhutvud vid jernvägstraiken torde kunna tillegna sig en stor del f det metriska systemets företräden utan tt derigenom störa bestående förhållanden vidsträcktare mån, än som kunde vara yttigt till förberedande af metersystemets lmänna införande i Sverige; utt sedan betämdt blifvit, att det franska grammet skall ara enheten för rikets mynt, omständigheerna möjligen torde påkalla, att, på sätt edan i Danmark skett, det franska gramystemet förklarades böra användas vid all andel med guld, silfver och andra: ädla netaller samt ädelstenar och äkta perlor; tt då gramsystemet redan funnit använding vid postverket, så vidt anginge den tländska brefvexlingen, dess tillämpning emväl vid den inländska brefvexlingenicke änge skulle låta vänta på sig. Efter att hafva redogjort för de åtgärder, vilka I Sverige dels redan blifvit vidtagna ch dels antagligen under den närmaste ramtiden komme att vidtagas för ett partilt införande af det metriska mått. och vigtystemet, uttalas den åsigt, att för närvaande hvarken den allmänna meningen påallade eller förhållandena kräfde nämnda ystems fullständiga införande här i riket, elst det ännu gällande systemet för mått ch vigt, hvartill öfyergången skedde genom . stadgan:den 31 Januari 1855, vore grunadt på konseqvent och vetenskaplig tillämpning af decimalindelningen, af hvars ördelar Sverige således redan-vorei åtnjuande. Förhållandet emellan den svenska igtenheiea skålpundet och det franska kilorammet vore derjemte så obeqvämt, att et i hög grad försvårade öfvergängen från et svenska till det franska systemet. De f sådan öfvergång härflytande svårigheter ch olägenheter mötte deremoti ojomförligt nindre grad i Danmark, hvars vigtenhet, undet, vore jemnt 2 kilogram eller 500 ranska gram, och hvarest således ändrinen icke skulle gå ut på annat än fördubbing af vigtenheten och införande af decinala aliqvoter och multiplar, Nästan lika obeqvämt som förhållandet vellan svenskt skålpund och franskt kiloram vore förhållandet mellan svenska längdnheten, foten och franska metern. Enligt e tillförlitligaste direkta jemförelser mellan e svenska och franska längdmåtten är nemgen 1 svensk fot — 0,2969041 meter, och mvändt 1 meter 3,368091 svenska fot. å grund häraf hade. man här hittills icke unnit sig föranlåten föreslå förberedande tgärder för fullständigt införande af det letrisga måttoch vigtsystemet,