Aftonbladet – 28 oktober 1873, sida 2

STOCKHOLM den 28 Okt. Systemet ; vid anläggningar för Stockholms kommuns, räkning. Stockholms Dagblad har funnit sig för anlåtet taga till ordet för att bemöta den uppsats, i hvilken vi för några dagar se dan skildrade det system, som vi funnit göra sig gällande vid nya företags hväga bringande för kommunens räkning här j hufvuåstaden. Det vill häraf synas som om man på ort som vederbör icke hade ve: lat vidkännas i fråga varånde system, Öch vi undra verkligen icke så mycket derpå, ty det har, sanningen att säga, icke lyckats tillvinna sig synnerligen stort bifall i huf vudstaden, trots all den konseqvens, med hvilken det blifvit tillämpadt. Huruvids nu Dagbladet har för afsigt att bestrida, att det skildrade systemet verkligen gjort sig gällande, framgår icke rätt tydligt af dess artikel, der det strax i början förklaras, att vi (Dagbladet) icke ämna tvista med Aftonbladet i denna fräga, och der sedermera, vid granskningen af de af oss till stöd för vår yttrade mening framdragna exempel, det åtminstone i afseende ä två af dem medgifves, att klandret varit befogadt, ehuru D. B. finner detsamma ha gått längre än det bort. Då försvararen sålunda nedlägger vapen med afseende å sjelfva hufvudfrågan, och beträffande detaljerna gör så väsentliga medgifvanden, kunde vi möjligen inskränkt 0858 att kömstatera dessa omstäftldigheter såsom goda bevis för befogenheten af vår framställning, men då det likväl är tydligt, att Dagbladet haft för atsigt att försvaga intrycket af densamma, och vi å vår sid tro, att det för kommunen kan vara af vigt att det bryter med det omtvistade systemet och att följaktligen icke klara fakta få bortadvoceras, anse vi 088 pligtige att till skärskädande och belysning upptaga Dagbladets artikel. I densamma förekomma till en början ett par satser, som icke böra få utan all anmärkning passera. Dagbladet anmärker, att många bland kommunens medlemmar, på samma gång de visa en anmärkningsvärd ikgiltighet då fråga är om att utse stadsullmäktige, icke lemna något tillfälle obevagnadt att beskärma sig öfver huru usle itadsfullmäktige. vi hafva, icke besinnande stt, om förhållandet verkligen vore sådant, kammen derförsi främsta rummet drabbar ralmännen; Denna metod, att vilja nedtyta all kritik öfver valda kommunalmyndigieter genom påståendet att det klander, om riktas mot dem, i sjelfva verket drabar kommunens valmän, må visserligen vara fäväm och väl egnad att befria de komsunala förtrosndemännen från obehaget att tsättas för offeÅtligt klander; men vi beara att dess tillämpning icke skulle vara ör det allmänna helsosam. Hvad nn ärskildt beträffar hufvudstadens valmansår, så lärer man icke med någon grad af ättvisa kunna göra dess medlemmar i all nänhet ansvarige för kommunalvalens utång; ty vi tillåta oas anmärka, utan att nu ilja loforda det intresse för kommunalvaen, som ger sig tillkänna här i hufvudstaen, att så länge vid dessa val tillämpas en östgrund, som : utestänger det ojemförligt fvervägande antalet af valmän från allt! erkligt inflytande på valresultatet och gör! alen till föga annat än en kotteri-affär nom en fåtalig grupp af större röstegande, lir-det en grym ironi att göra valmännens ertal ansvarigt för: valens resultat. Om etta skulle vara dåligt, drabbar skammen erför alldeles icke nämnda flertal, som; så-: des har, äfven ur den synpunkten, sin taun öppen, då det gäller att bedöma kommu; alrepresentationens åtgärder. Att alla del almän, som vid ex valförrättning råka i inoriteten, icke heller äro medarsvarige ;r valresultatet, torde också benäget medifvas. Men huru skulle för öfrigt de komnnens medlemmar, som verkligen intressera g för och deltaga i valen och vid dem rekas göra sina äsigter gällande, kunna erra i hvad mån de valde motsvarat det dem mihade förtroendet, om icke dessas åtgärder age granskas och bedömas derföre att det lander, som dervid kunde uttalas, skulle 1868 riktadt mot: valmännen sjelfva? Och n man slutligen antager, att i kommunalpresentationen och dess förvaltande orgarr blifvit insatte kommunens bäste män — gotsom vi visserligen icke vilja medgifva i här förevarande fall: förhållandet med: la som erhållit berörda förtroende — låterj t icke tänka sig, att äfven de kunna vara häftade med någon grad af mensklig skröpve lt (rr sr ee oc Jet ket IR nd öken ut a rk kr