Aftonbladet – 27 oktober 1873, sida 2

Josöph I ott visst hänseende trlumferar öl ver Tysklands öftiga allianser,. Detta förklaras med andra ord sålunda, att alliansen med, Österrike för ögonblicket och i betraktälide at de väntade tilldragelserna i Frankrike anses era maktpåliggande för ögonblicket än allianseti med Ryssland och Italien, kanske derföre att man anser ett vänskapligt förhållande till dessa båda stater såsom redäti Petryggadt, under det att iförhållande till Österrike ända till senaste tiden herrskat något tvifvel. Det är derföre med synnerlig tillfredsställelse NationalZeitung iraimhöller de ord, som vexlats mellan de bäda kejsarne Vid den stora galadinern i Schönbruvn den 21 dennes. Kejsar Wil helm yttrade vid detta tillfälle till svar på en af österrikiske kejsaren för honom föreslagen skål bland aönät: De vänskapliga tänkesätt vi denna gång uttalat för hvarandra och som här i fullaste mått blifvit bekräftade, äro en borgen för freden i Europa och för våra folks välfärd.s I berättelser från Wien tillägges, att en liknande l, vänskap som mellan de båda kejsarne herrskade mellan derag8 båda ledande statsmän, Bismarck och Andrassy. Ryktet om att ministeren Roon i Preussen närmar sig sitt slut bekräftar sig ru ätven enligt officiösa källor och Bismarck lär i den närmaste framtiden åter förena ledningen af det tyska riket och det preussiska statsministeriet i sin hand. Det tilllägges äfven i officiösa tidningar, att finans ; ministern Campbausen skall blifva utnämnd t till vicepresident i statsministeriet eller med , andra ord tiil Bismarcks vikarie. Man vän-lc l — tar, att i fråga varande ordnande af förhållandet mellan rikskansliet och statsministeriet skall kungöras så snart landtdagen sammanträdt den 4 nästinetundande November. l, Nyheterna om de nu pågående valen tilll preussiska landtdagens deputeradekammare j: äro fortfarande gynnsamma för de liberala ! partierna. De klerikala kunna vinna näg:al platser; men de liberale hoppas vinna många j framgångar öfver de gammalkonservative. l: De räkna på en tillväxt af 18 å 20 nya medlemmar. Detta skall blifva ett tillräckligt stöd för att försäkra det mnationallibe-: rala partiet, förenadt med den liberala frak-: tionen af högra centern om en afgörande majoritet. Det tyckes vara det gammalkon-! gervativa partiet, komprometteradt som det j! blifvit genom sin allians med de klerikale, l! som kommer att förlora mest vid valen. q Striden mellan ståt och kyrka antager i Schweiz allt större dimensioner. Såsom. vi förot omtalat ha i kantonen Geneve, il. enlighet med den i denna kanton antagna ( nya kyrkoförfattningen för katolska kyrkan, tre kyrkoherdar tillsatts genom val af fol-; ket, och ha dessa val fallit utesiutande på . gammalkatoliker, i främsta rummet på Hya em.he Loyson... Emedan ultramontanerne. visate, Atv Je utgjorde biott en minoritet aft, den kätetska betomningen (deras styrka be , räknas till på slö hoj 7. bland 2600), af.d. höllo de sig från valet för atv sedermera kunna påstå, att alla, som icke deltagir S2r-, äti; kylla deras läror, och de ha sedermera förklarat hela valet ogiltigt och stridande mot kyrkans lagliga Ordning, ja rent af ut talat bannlysniog öfver de tre affällige pre sterne. Statsrådet har deremot tagit ed af desse prester och påbjudit deras insättande i embetet. Ultramontanerne ha emellertid borttagit ur kyrkan alla hennes tillhörigheter så fullständigt, ätt icke en gång orgeln lemnoats öfrig, hvarföre myndigheterna nu uppsätta en inventarii-lista för att göra ve derböfånde ansvarige för det som saknas, Ultramontaneräs ha äfven försökt att störa den gudstjenst, gamrialkatolikerne hällit, och ett nytt upplopp tycktes för ett ögonblick stå för dörren, emedan ett rykte spridde sig, att myndigheterna äfven ämnade taga en ännan kyrka i besittning för att öfverleiiag henne ät den enligt den nya författningen omorganiserade församlingen, För att icke ytterligare kömma i delo med etatsmakten har generalvikarien Dunoyer underlåtit att uttala banvlysningen, under det den fördrifne biskep Mermillod sjelf gjort det från sin tillflyktsött I Savoyen. Schweiziska förbundsrådet vill emellsrtid icke täla att han begagnar Frankrikes netttrala område till att drifva agitation i sitt förra stift. Det har på kantonalregeringens i Ge nåve uppfordran låtit sitt sändebud i Paris, Kern, göra föreställningar Hog hertig de Broglie i detta hänseende och fordra åtgärder till betryggålds af kantonens lugn. Franska regeriogen har Härigenom satte i stor förlägenhet; ty det är ett faktam, att myndigheterna i Savojen visat Mermiillod allt möjligt tillmötesgående och understödt hans sträfvande efter bästa förmåga, hvadan ryktet till och med berättat, att han var lesignerad till erkebiskop i Chambåry. Ät ven i andra schweiziska kaatoner pågär striden mellan statsmyndigheterna och de klerikale. Statsrådet i Bern har underrättat de 69 gensträfvige presterne i Juratrakten, att de enligt appellationsrättens utslag skola afsättas och för framtiden uteslutas från alla andliga funktioner, till dess le ätertagit sin protest mot biskop Lachats aflägsvande. De ha endast fått fjorton dasars betänketid; men de synas icke kunna begagna sig deraf, och statsrådet ämnar lerföre företaga nya utnämningar och på samma gäng sammansläö mycket små församlingar, så att endast 29 platser kterstå att besätta, under det att det förbehåller sig att sedermera föreslå en ny kyrkoordning, som antagligen kommer att gifva församlingarna rättighet att välja sina prester. Redan sägas fyratio prester, bland dem flere sologie-doktorer, ha anmält sig såsom sötande. ro RR AN OA AN 2 STL Nar mh SLAS Militärntnämning. K. M:t har den 24 lennes utnämnt och förordnat kaptenen vid Helsinge regemente H. A. Widmark att vara najor i armån. Tan TLS: Rd 2 ML og