Aftonbladet – 27 oktober 1873, sida 2

nella monarkien ensam kan på ett verksamt och beståndande sätt garantera de friheter, som bilda fränska folkets rätt, Mot slutet af sämmaikomsten meddölade högra centerns byrå åt lögern resultatet af de i det först nämnda partiet hållna öfverläggningarna. Högra centernö ordförande redogjorde för de åtgärder, hvilka majoritetens bjråer vidtagit, äfvensom för niomannautskottets verksamhet, Derefter upplästes det förslag, som skall underställas nationalförsamlingen vid hennes sammanträdande i början af nästa månad. Det är af följande innehåll: Nationalförsamlingen förklarar, att den ärftliga och konstitutionella monarkien är Frankrikes regeringsform och kallär på tronen grefven af Chambord samt efter honom prinsarne af huset Bourbon, hans arfvingar. Alla de garantier, som bilda fransmännens nuvarande offentliga rätt, skola samtidigt förklaras beståndande. Alla medborgares likhet inför lagen och tillträde till civila och militära tjenster, religionsfriheten och skatternas årliga beviljande erkännas. Konungens regering skall desgutom för nationalförsamlingen framlägga de konstitutionella lagar, som afse statsmakternas ord: nande och ministeransvarighetens utöfvande. Slutligen skall tricoloren bibehällas som nationel fana och ingen förändring i densamma kunna vidtagas utan öfverenskommelse mellan konungen och folkrepresentationen. Ordföranden förklarade derefter, att någon tvekan icke borde komma i fråga, emedan försöket med den konservativa republiken har strandat, och att han för sin del icke hyste något tvifvel om sakens framgång. Sammankomsten antog derefter det förslag, som skall underställas nationalför samlingen. På ordförandens anmärkning, att i venstra centern funnos medlemmar, som åtminstone i teorien äro anhängare af den konstitutionella monarkien, uppdrog föreningen åt sin byrå att öfverlägga med medlemmarne af venstra centern i saken. Derefter uttalade sig de tillstädesvarande för lämpligheten af nationalförsamlingens ofördröjliga inkallande. Deputeraden Chesnelong redogjorde derefter för sin beskickning till grefven af Chambord, hvilken på förhand var benägen för att åvägabrioga en öfverenskommelse, I afseende på fanan bade Chambord dervid yttrat, att emedan tricoloren vore den lagliga fanan, skulle han sjelf, om trupperna komme att mottaga honom vid hans ankomst till Frankrike, helsa den med franska soldaters blod färgade fanan. Han förbehölle sig blott rättighet att för landet genom dess representanter föreslå en förändring, som han trodde kunna tillfredsställa på en gång både landet och nationalförsamlingen. (Denna förändring skulle komman att bestå deruti, att trikoloren öfversällades med liljor.) Venstetis möten, på hvilka L6on Say fangerade som ordföraiid8, Höllok den 32 och 23 och kunna i vigt och betydelse fiilt imäta sig med de högra fraktionernas. Dessa sammanträden bivistades af omkring 60 depu terade, bländ byilka märktes Åtskilliga per soner, som den 24 Maj röstads mot Fhiers äfvensom en del deputerade, hvilkas ksigter med afseende på restaurationen ännu icke äro kända och som man hoppas vinna inom det inonarkjska lägret; Vid detta första möte antogs följande fesölötion: Venstra cen tern förblir enig, öfvertygad ali 6 konservativ repulik är den säkraste garantien för restatration skulle bli en anledning till nya revolutioner 1 Frånkriko.s Andra mötet upptogs hufvudsakligen af Leon Säys redogörelse för ett samtal, som han omedelbart ordning och frihet, och att en monarkisk efter den permarcenta komit6na sammanträde haft med dAndiffret-Pasquier, hvilken enligt det Beslät, som fattats på högra centerns möte, då skulie möddela honom det monärkiska partiets planer och inbjäida venstra centern att förena sig med nämnda parti. L6on Say svarade å venstra centerns vägnar, att än vore hertigen tacksam för hans anbud att meddela fotiom den plan, som blifvit uppgjord för den monarkiska restaurationen, men att högra centerns afsigter redan voro tillräckligt kända genom den offentlighet, som blifvit gifven åt dem, och att venstern till följd deraf redan bildat sig en opinion om dem. L6on Say förklarade vidare, att det parti, som han hade äran tillhöra, vore af den åsigt, att en monarki under närvarande förhållanden i verkligheten skulle vara en hämd för 1789 och att det derföre vore beslutet, att icke inlåta sig i några ouvertyrer, som kunde leda till underhandlingar, hvilka det blefve omöjligt att realisera. Hertig d Audiffret-Patquier uttryckte stor missbelåtenhet med Leon Says vägran, och förklarane, att om de konservativa, tillhörande venstra centern, vägrade att understödja en monarkisk restauration, skulle medlemmarne af högern och högra centern rösta för församlingens upplösning, en åtgärd som skulls innebära många faror, hvarpå de åter skulle försöka förskaffa sig sina valmäns röster och lemna venstra centern att gå hand i hand med det radikala partiet. Leon Say svarade att han icke var rädd för dessa förmenta faror och att venstra centern skulle ståndaktigt vidhålla det beslut, hvartill den kommit. Venstra cen tern gillade obetingadt Löon Says svar och lyckönskade på det varmaste sin chef deröfver. Mötet antog derefter en resolution, genom hvilken dess byrå uppmanades ut nämna en komit, som skulle följa händelsernas gäng. Venstra centerss beslut har väckt stort uppseende inom parlamentariska kretsar och det berättas att de monarkiska partierna nu börja känna sig mindre säkra om seger för sin sak. Det sammanträde, som nationalförsamlinsens permanenta kommission höll förliden orsdag, varade blott 10 minuter. På grund leraf att högerns niomannakomitå beslutit stt församlingen icke borde inkallas före len 5 November, väcktes icke något för slag om feriernas förkortande. De minuter, under hvilka mötet var samladt, upptogos nufvudsakligen med uppläsandet af följande örklaring af deputeraden Noöl-Parfait, tillrörande venstern: Vi hafva hittills oafåtligt fäst den permanenta komitns uppa RR Kg nn RR RR TER ket kd 0 I MM M Km MM mA Mm mm Åh MM oh kvm 0 vm vt mer BR Arr rr