Aftonbladet – 25 oktober 1873, sida 3

Norska och danska bokhandelsnyheter. Dagens stora nyhet är Tösens stora arbete Kejserog Galileer; et verdenhistorisk Sikuespil, hvilket i dessa dagar utkommit. Det är ett till sitt om:-ång mycket digert verk (512 sidor). Det är ett läsedrama, som i tio skter behandlar Julianns affällingens öden från hans ynglingaår till dess han såsom kejsare faller i striden mot perserne , på slätten vid Tigris, Första afdelningen, utgörande 5 akter. har den särskilda titeln Cesars Frafald, omfattar tidrymden mellan år 351 och 361; den senare afdelningen, också fem akter med underrubrik ey Kejeer Julian, omfattar tiden från De cember månad år 361 till slatet af Juli 363, — Den berömda danska romanförfattaren H. F. Evald har utgifvit. ett nytt arbete: Agathe. Nutidsfortellings (356 sid, Gyldendalske bokhandelns förlag). — At Mennesket i den forhistoriske Tid, bearbetning af F. Winkel Horn, har åttonde häftet utkommit (Philipsens förlag). Emile Olivier, den f. d. franske ministern, ämnar offentliggöra en sammanfattning f de före 1870 års krig försiggångna diplomatiska nnderhandlingarna, tillika med de saker rörande dokumenterna, hvarigenom han vill bevisa, att Österrike och Italien gifvit Frankrike bindande, löften om aktiv hjelp mot Tyskland. — Disraeli har en ny politisk re; dig, hvari socialismens utveckl or :ia rfär ag skildras. — Berthold Anerbuch har skrifvit en roman, som spelar under? i ö iär En et senaste kriget på ömse si. dels i Elsass, dels i författarens hömort-sychwarzwald. ; — Christine von Schweden-, en tragedi af prins Georg af Preussen, lär komma att gifvas på hofteatern i Braunschweig. — Kongl. glasmålningsanstalten i Miinchen kommer att upphöra den 1 nästkommande Januari. Från densamma ha de berömda glasmålningarne i Kölns och Regensburgs domkyrkör utgått, och Paulskyrkan i London. Peterskyrkan i Rom samt många ryska, skotska och amerikanska kyrkor och kapell ha derifrån bekommit sina fönster. Orsaken till anstaltens indragni uppgifves vara, att hofglasmålningsanstalten i ettler anses tillräcklig för nuvarande behot, men det egentliga skälet är. att de bildande konsternas akademi velat komma åt anstaltens bygnad ochinu äfven har vunnit denna sin önskan. ——————