Aftonbladet – 25 oktober 1873, sida 3

RER, BUS Sn MR VANESSA SVS, AVE J tersta vesterns pionierero, Litterärt från Italien. Italien på verldsutställningen. — Statistiken i Italien. — Vården om fornlemningarne i Pompejt. — Boktryckerierna i Italien. — Shahen och Victor Emanuel. — Konstindustrien. Några månader ha förflutit sedan vi sist begagnade oss at de korrespondenser från Italien, hvilka pläga förekomma i Lausannetidskriften Bibliotheque wuniverselle et Revue suisse. Det nyss hitkomna Septemberhäftet innehåller ätskilliga intressanta meddelanden från detta iand, som ij anledning af Victor Emannels gästning vid österrikiska och tyska kejsarhofven just i dessa dagar inspirerat den europeiska pressen att uppgöra allehanda profetior och ataganden. Det är emellerttd ingenting af egentligt politisk natur, vi ha att ätergifva, Brefskrifvaren afhandlar bland annat den ställnivg, Italien intagit på verldsexpositionen, och framhåller som något anmärkningsvärdt, att vid sidan af de prisbelönta konst närerna förete sig ock flere andra kanske nägot oväntade representanter för den nationella utvecklingen. Sälunda har ett heåersdiplom tillerkänts: åt ministeren för allmänna undervisningen, och ett dylikt åt departementet. för . åkerbruk och handel, detta med särskildt afseende på dess utmärkta statistiska redogörelser, ett tretiotal volymer, hvilka till stor del lära förskrifva sig från en nyss afliden italiensk lärd, dr Pietro Maestri, År 1860 började denne allvarligt taga ita med den italienska statistiken; i vissa provinser, i synnerhet i de södra, var detta företag förenadt med de största svårigheter. Maestri hade här och der lyckats hbopplecka en hop siffror, till förtret för vederbörande myndigheter, som nästan ansågo hans forskningar näsvisa; sen dessa första försök kunde icke ens tjena till grundval för en vetenskaplig byggnad. Han mäste sjelf söka närmare upplysningar i en mängd aflägsna kommuner med misstrogna och bondsluga invåvare, sådana de bruka fostras på landsbygden, då upplysningen är klen. Det är, som man kan ana, icke någon lätt sak, att af dylika individer få kännedom om deras namn, älder och yrke, antalet på deras barn och deras tjenstefolk, deras religion, kunskapsmått o. s. v.; man blir gerna afspisad såsom otidigt nyfiken, och under den gamla regimen blsf man i sådana fall i Italien ofta misstänkt för oärliga afsigter. Helt naturligt uppvaktades man ock med osanningar, låtsad okunnighet, undvikande svar och dylikt, Icke desto mindre fortsatte Maestri sitt arbete med ett sådant skarpsinne och sådan ibärdighet, att den italienska statistiken omsider vid internationella kongresser förklarats för en af de bäst ordnade i hela Europa. Hedersdiplomet fick dock Maestri icke upplefva. Det tredje erhållna diplomet inom samma grupp tillföll hr Fiorelli, direktör för museet i Neapel och gräfningarne i Pompeji. Före haus tid var detta museum. ett af de rikaste, men derjemte ett af de mest oordnade i verlden; det sist nämnda förhållandet är nu alldeles motsatt. Dock är det i sypnerhet i Pompeji, denne lärde arkeolog visat sin förmåga af klok anordning. I förra seklet tillvägagick man vid tillfälligtvis företagna gräfningar på ett alldeles oefterrättligt och förödande sätt, och fortfor dermed till dess kejsar Josef af Österrike besökt platsen. Honom till behag utlofvades någon förbättring i metoden, men först efter det en politisk hvällning inträffat bedrefvos dock dessa arbeten nägorlunda förständigt. Murat tog Neapel i besittning; drottning Carolina fattade smak för Pompeji, och framstående författare beskrefvo den ur grus och aska framdragna staden, Så skedde ända till restaurationen; bourbonerna återvände, och med dem värdslösheten och oordningen. Ett faktum bland tusen: Murat hade inköpt hela det område, som betäckte Pompeji. Hvad gjorde bourbonerne vid sin återkomst? De sälde det ånyo. — Man gräfde im icke mer; man nöjde sig med att på vissa ställen förvara under jorden åtskilliga lyrbara eller sällsamma föremål, förskrifvande sig frän fordna gräfningar eller kanske rån de antiqvitetsfabriker, som man påträffar i Neapels omgifningar och som förse engelsmännen med grekiska medaljer, etruskiska vaser, medaljer af brons och till och med af guld, af en fulländad autenticitet. När en suverän eller någon annan mäktig herre kom på besök till den döda i staden, örde man honom genast till gömstället och ipptäckte för honom underverk, som kommo wonom att utbrista i utrop af. beundran, Fursten förklarade sig som den lyckligaste land menniskor, och ledarne af gräfningen ;vuro vid allt hvad heligt var, att en dylik sur aldrig gynnat nöägon annan än honom. Derpä uppkallade man efter konungen, kejaren eller hertigen det bus som fått den iran att i hans närvaro bli aftäckt. Alla voro tillfredsstälda, och Ferdinand TI skäm ade med sina förtrogna öfver de höga gä ter, hvilka han lyckliggjort. För öfrigt inderhölls ingenting, och vårdslösheten var srymmare än Vesuvius. Ruinerna föllo slutigen i ruiner, Allt detta har Fiorelli förändrat, och tack vare honom är nu den döda staden bättre inderhållen och bättre styrd än mänget lefvande samhälle.