Aftonbladet – 25 oktober 1873, sida 3

MUSIK. Efter oförklarligt långvarig hvila gafs Meyerbeers främsta snilleverk Hugenotterne i gär omsider änyo ä Stora teatera — naturligtvis för alldeles utsåldt hus och en publik lika hänförd som någonsin. Ovil korligen föranleåa dessa iakttagelser till berättigad undran, hvarför man icke gör en stadigvarande repertoaropera, utan tvärtom en mer och mer sällsynt musikalisk högtid, af detta öfverlägsna arbete, hvars storhet låter det under innevarande period ega hela den bildade verldens varmaste tillgifvenhet, men hvars storlek måhäuvda innan kort skall göra detsamma öfve: mäktigt ett slägte, som äfven i konstnjotning allimer förvekligas. Om icke egenskapen at vara den moderna tidens märkligaste tondrama är nog,så torde åtminstone den att vara en sjelfskrifven kassapjos utgöra ett fullgiitigt skäl att ope: ran må kunna tid efter annan med säkerjen päräknas af den musikälskande allmänheten.