Aftonbladet – 24 oktober 1873, sida 3

Strödda underrättelser. Forskningsresor. Expeditionen till den libyska öknen. En korrespondent skrifver härom från Leipzig den 13 dennes till Kölnisehe Zeitung: För några dagar sedan afgingo från Weimar till Triest två laddningar med saker åt den ex pedition, som i vinter skall företagas från Egypten till den libyska öknen. De långa lårarne, träets hårdhet, lårarnes ofta besynnerliga former antydde. att det var fråga om någonting ovanligt. Men framför allt väckte en stor mängd tomma jernlådor. 500 till antalet, uppmärksamhet. De äro afsedda att medföra erforderligt vatten åt deltegarne i expeditionen, hvarje lår mmer 100 marker vatten. De komma från tieberitz Millers jernfabrik i Apolda och äro invändigt emaljerade. så att vattnet i lång tid båller sig oförderfvadt. De äro den förnämsta garantien för expeditionens framgång, ty oberoende af brunnar eller källor kan expeditionen, alltid försedd med vatten, vända sig åt hvilket håll som helst. Resan skall anträdas från Europa i slutet af November och från Egypten i början af December, så att man redan i slutet af December kan räkna på nya berättelser möjligen från Tarafreb. Och det hufvudsakliga målet, Kufra, beläget midt i den libyska öknen, kan i gynsamt fall uppnås redan i slutet af Januari nästa år. Ty man skall icke, såsom till en början föreslogs, medelst en sidoexpedition från Abusirgenomforska behar bela ma, utan deltagarne i expeditionen skola följas åt och genast från Minieh eller Siut begifva sig mot vester. Dessa båda punkter äro genom sitt läge fullkomligt gifna o h utgöra således en bestämd bas. Längre fram skall undersökningen af behar bela ma, hvilket kanske är en gammal Nilbädd, följa i ordningen och andra dermed i sammanhang stående icke ovigtiga punkter afgöras. Såsom bekant är bestrider vicekonungen kostnaderna för denna expedition. Om man betänker, på hvilket rikligt sätt khediven utrustade len Bakerska expeditionen (Baker uppbar föratom expeditionskostnaderna årligen 10.000 pund såsom lön i 4 år), hutu han understödde dr Schweinfurth, antog sig den berömde zoologen Haekel, i allmänhet på allt sätt bemödat sig att understöda vetenskapliga företag. som utförts af ller i Egypten — om man betänker allt detta, måste man beundra denna furstes storsinthet. Iy hvad har den Bakerska expeditionen haftför Soeperd resultat för Egypten? Eller hade chweinfurhts upptäckter af nya länder med alrig förut sedda folk praktisk betydelse för Egypen? Eller skall slutligen expeditionen till den ibyska öknen ha något resultat, som kunde vara f reelt gagn för Peypten? Vi tro det knappt. Men om hon förskeffar oss u jr örhållandena i denna del af Sahara, om de geoogiska förhållandena, om vi slutligen skola erara. om det i denna del af den stora öknen fin1e8 berg, bergkedjor, uadis, depressioner, sandormationer o. 8. v., då ha vi åter för vårt vende öppnat ett stycke af jorden, som är nästan ika stort som hela Tyskland, men hittills varit ullkomligt outforskadt och okändt. I expeditionen deltaga under dr Gerhard Rohlfs edning professorn vid universitetet i Minchen dr Zittel såsom geolog, professorn vid polyteckicum i Karlsruhe dr Jordan såsom geodät, priratdocenten vid universitetet i Berlin dr Karl: herson såsom botanist och hr Remele såsom !