Aftonbladet – 22 oktober 1873, sida 3

Logan hade lemnat en högst fördelaktig skildring af den unge mannens familj och samhälleställning, till en del uppmuntrad lertill af det nit, hvarmed hans nevö Cassilis åtagit sig Livingstoneska familjens sak och direktören, mr Crawford, var följsktligen mycket artig mot Patrick såsom son af en egendomsherre och yngre bror till en gentleman, hvilken måhända inom några år skulle vara en af de förnämsta zodsegarne i grefskapet Melrose. Besöket var i det hela mycket tilifredsställande och sedan öfverenskommelse blifvit fattad att han följande dag skulle återkomma i sällskap med sin mar för att uppgöra vilkoren, itervände ynglingen till det lilla rum, hvar: est han lempat modern, nöjd, ja, till och med på sitt lugna vis förtjust öfver att komma in i ett allvarligt och verksamt lif. Ehuru han visserligen observerade bostalens mindre goda omgifningar och otrefliga möblering, gjorde detta icke det intryck på Patrick, som på en person med starkare in: billningskraft. Hvad brydde han sig om torftiga möbler? De kunde omöjligt verka nedtryckande på hans tankar; ja, han märkte lem knappt, såvida de blott voro tislräckiga för honom. Patrick kunde myeket väl finna sig uti att lefva utan skönhet; han kunde nöja sig med en ganskxa ringa portion begvämligheter, så länge han blott hade mycket att göra och en sysselsättning som ingaf honom gjelf aktning. Till följd häraf kunde Patrick knappt fatta moderns missbelltenhet med hans rum, hvilket dessutom var det enda som värdin pan kunde lemna bonem. Han fann det rätt bra och just hvad han behöfde samt kände sig icke alls nedstämd genom dess orftighet. Det är inte som der hemma, sade han