Aftonbladet – 20 oktober 1873, sida 2

De i går och i dag hitkomna franska tid: ningarna sysselsätta sig alla uteslutande med frågan om den monarkiska restaura tionen, hvilken genom utgången af de ae naste fyllnadsvalen till nationalföraamlin: gen, nu mer än någonsin trädt i förgrunden. Uppzkrämda af den republikanska stämningen i landet, arbeta de monarkiska partierna af alls krafter på att få grefven af Chambord utropad till kounng med det allra första och ett a! dagens telegram berättar till och med, att majoriteten i nästa möte af den permanenta kommissionen, hvilket kommer att hållas om torsdag, skall föreslå nationalförkamlingens otördröjliga sammankallaude, Man har skledes icke ena tid att vänta till den 5 November, då det var bestämdt att nationalförsamlingen äterskulle börja sina möten. Sannolikt beböfrver dock detta telegram, likasom så mycket aluat som I dessa dagar säges om reataurationen, bekräftelse. Alia tidningar meddela nägot nytt, som stär i samband med densamma, och allt efter tidningarnas olika politiska ståndpunkt lita underrättelserna mer eller mindre gynssmia för monarkien. Så mycket tyckes dock våra visst, att grefven af Chawborå är villig att för priset af Frank rikes krona göra några eftergifter. Men hura läogt dessa eftergitter sträcka sig, derom tyckes i närvarande ögonblick ingen vara fullt vis: Assemblee Nationale, som är Högerns organ, berättar sälunda, att deputeradena Lucien Brun och OChesnelong, hvilka haft ett möte med grefven af Chambord i Jalzburg, återkommit till Paris och att de lyckats af grefven utverka vigtiga koncessioner med afseende på fanan. Men hvilka dessa koncessioner äro, derom vet vidsingen ingenting, lika litet som den kan. meddela nägot om de modifikationer, till hvilka chefsa för dat bourbonska huset för öfrigt kan ha beqvämat sig. Soir meddelade visserligen för ett per dsgar sedan några detaljer om underhandlingarna i Salzburg, men oaktadt den nämnda tidningen Ätojuter ett gauska stort anseende och i slimänhet visat sig vara väl underrättad, anser sig dock Journal des Debats endast med reservation kunna meddela dessa detaljer. Då emellertid Soirs upplysningar väckt mycket uppseende och till och med gjorte till föremål för telegraficka meddelanden samt dessutom och för sig sjelfva låta mycket troliga, återgifva vi här desamma: Man lemnar om de i Salzburg pågående underhandlingarna mycket delikata och mycket bestämda detaljer, som vi fullt och fast tro vara tillförlitliga, och som vi skola angifva för våra läsare. Grefven af Chambord, orubblig med afseende på sin grundsats, vidnåller att nationalförsamlingen skall erbjuda honom kronan utan vilkor. Församlingens delegerade vilja icke afstä fråa kammarens prerogativ och rättigheter, och önska att den ensam skall uppgöra den nya monarkiens konstitution, hvilken i en at sina pa ragrafer skall reglera frågan om fanan. Hur skall man komma till rätta gent emot dessa båda bestämda beslut? . En deputerad af högern, som blifvit sänd till Salzburg, har lyckats undanrödja svårigheterna. Han lär ha sagt till grefven af Chambord: Ni vill, monseigneur, förbli trogen er grundsats, edra ord, edra utkomna skrifter, och följaktligen tnskar ni, att kronan skall öfverlemnas till er utan vilkor. Vi, franska folkets representanter, vilja ingalunda förminska konungadömets glans, men vi kunna icke uppgifva landets moderna rättigheter. Så här skulle dock hvarje hinder kanna undanrödjan: Då församlingen proklamerar monarkien, skulle hon icke till ordet monarki foga någon inskränkning, något förbebåll. Kronan skulle sälunda erbjudas er utan nägot vilkor, och antagas af.er utan att ni gjort någon koncession med afseende på edra grundsatser. Den kungliga prestigen skulle sklonda förbli helt och hället oantastad. Men omedelbart efter kronans antagande och för att tillmötesgå landet på ett sätt, hvartill det eger rättighet, skulle konungen uppdraga åt församlingen att uppgöra en konstitution, afsedd att utgöra enny grundval för det politiska förhållandet mellan konungen och Frankrike. Det plstäs, att grefven af Chambord skulle ha gätt in på detta förslag och att ett meddelande i denna anda skulle göras högern på dess möte den 18. Dessa underhandlingar hafva först af Lucien Brun och Chesnelong. Enligt ett telegram till Libert skulle grefven af Chambord ba visat sig villig till alla möjliga eftergifter och ha yttrat: Vår familjs historia bevisar att vi alltid förstått dagtinga och foga oss efter omständigheterna och tidens kraf. Må församlingen proklamera den ärftliga och legitima monarkien och alla transaktioner skola blifva lätta. Ett bonapartistiskt möte hölls den 15 d:s hos bonapartisten Levert i Paris, Rouher