Ett missförhållande vid statens jernvägar. Till Aftonbladets redaktion. . När undertecknad för någon tid sedan till eder insände en uppsats, hyari omtalades, bland annat, den trägna tjenstgöring åtskilliga vid statens jernvägar anstälde lokomotivförare på senare tiden varit underkastade, ansåg han knappt tänkbart att någon skulle vilja uppträda för att bestrida hans på fakta grundade uppgifter; men då detta icke desto mindre inträffat, i det sjelfva maskindirektören vid första trafikdistriktet, hr J.H. Lundberg, egnat min artikel ett genmäle, infördt i Aftonbladet för den 9 dennes, måste jag vid betraktandet af sakens stora vigt anhålla om plats för följande anmärkningar: Hvad först angår hr Lundbergs påminnelse att lokomotivföraren Malm åtnjöt tjenstledighet under den 12, 13 och 14 September, är mot denna ingenting annat anmärka än det, att den egentligen icke hör hit, helst som det dermed antydda förhållandet ju ingalunda kan lända till ursäkt för det samme lokomotivförare strax efÅter tjenstledighetens slut hölls till en i högsta grad öfveransträngande tjenstgöring. Att en s. k. fridag för hr Malm inföll på den 16 i samma månad, kan icke heller förnekas; för öfrigt bör väl detta icke synas mer än billigt, alldenstund han dagen förut fört tåg 17,, mil och ieke slutade sin tjenstgöring förr än kloc-. kan 1 på den natt som föregick den omtalade fridagen. Vidare anför hr Lundberg att lokomotivföjlrarne vid distriktet tjenstgöra två eller tre dagar å rad på tåg och äro den tredje eller fjerde dagen fria derifrån. Detta är sannt; men då hr Lundberg medgifver att lokomotivförarnes I tjenstgöring är sträng, vill det synas som borde de, då extra tjenstgöring på deras s. k. fridaII gar inträffar, få sig den derefter följande dagen -Janslagen till hvilodag. Så har emellertid hittills , ä varit förhållandet, utan har den förare, som sålunda tagits i anspråk för extra tåg, måst omedelbart derefter fortsätta tjenstgöringen enligt på förhand uppgjord turlista; och har måagen på så sätt fått tjenstgöra både fyra och åtta, ja, ända Ttill tolf dagar utan att under tiden medgifvas någon hvilodag, men deremot ändå varit tvungen Tatt alltid underhålla sina maskiner med packningar Jo. d. — Hvad hr Lundberg menar med att förarne under dessa fridagar i många fall kunde permitteras-, är ej lätt att begripa för den som Tvet att jet föraren och ingen annan har att då T verkställa den justering, hr Lundberg i sammanhang härmed talar om. Med afseende på hr Lundbergs utlåtande om lokomotivföraren Malms tjenstgöring under den 17, 18 och 19 Sept. tillåter jag mig göra följanIde inkast: För den 17:e har hr Lundberg upptagit endast tågtjenstgöringen, dervid helt och hållet underlåtande att tala om stationstjenstgöringen, som, enligt förarnes egen utsago, är fullt ut lika, om ej mera ansträngande än tågtjensten). Derjemte upplyser hr Lundberg, att ofta nämde förare haft tillfälls att hvila från kl. 9 eftermiddagen till kl. 5 följande morgon; och om så verkligen förhållit sig, skulle ingen kunnat tycka det för mycket för den, som haft 15 timmars oafbruten tjenstgöring, att derefter få njuta 8 timmars hvila. Men, tyvärr, äfven härvidlag har hr Lundberg påtagligen missräknat sig, ty då Malms lokomotiv var reqvireradt att börja stationstjensten kl. 5, måste dess förare, enligt reglementets föreskrift. infinna sig i tjenstgöring en timme före den, till hvilken lokomotivet var reqvireradt. Hr Lundbergs uppgift, att tågtjenstgöringstiden under den 18:e tillsammansräknadt upptog endast 5 timmar 40 minuter, håller lika illa streck, ty hans egna siffror angifva tågtjensten till 6 timmar, och då härtill lägges stationstjensten, som af hr Lundberg sjelf förklaras ha upptagit 6 timmar (man kan vara öfvertygad om att hr DL. här icke lagt till något), får man ju den dagen en ordinär tjenstgöringstid af 12 timmar. Då hr L. vidare påstår att föraren denna dag haft 5 å 6 timmars hvilotid i Linköping, lemnar han alldeles utan afseende min förut gjorda erinran, att under den tid (omkring 4 timmar) lokomotiv står overksamt vid stationen, är föraren vanligen syssölsatt med åtskilligt arbete på maskinen; ooh förekom vid det nu ifråvarande tillfället intet undantag, fast hv L. tyckes vilja tro det på grund deraf, att Malms 1okomotiv var nyrepareradt. För hr Lundberg borde det väl, lika litet som för hvarje annan fackman, vara obekant att en nyreparerad maskin, just då den utkommit ur verkstaden och börjat begagnas, oftast fordrar åtskilligt ganska besvärligt tilläggsarbete, hvars behöflighet erfares först efter igångsättandet; och hvad af dylikt arbete måste vidtagas på nämda lokomotiv, blef naturligtvis just af dess förare verkstäldt. Att hr Lundberg framhållit ett uppehåll af 1, timme vid en station såsom hvilotid för lokomotivföraren, är synnerligt betecknande; och kan man blott förvåna sig öfver att hr L. icke, i konseqvens dermed, från tjenstgöringstiden frånräknat äfven de två och tre minuter under hvilka tåget hållits stilla vid hvarje annan station och som tillsammansräknade kunde tjenat honom till bevis för att hrr lokomotivförares tjenstgöring är ganska modererad. idare anför hr L. att då, efter ankomsten till Linköping, n atten mellan den 18 och 19, vattnet i pannan måste utblåsas, hvartill, som hr L. säger, skulle åtgå ungefär 15 minuter, förekom intet annat arbete, och åberopas såsom bevis härför Malms egen rapport. Härvid får undertecknad dock göra hr Lundberg uppmärksam på att förarne aldrig i-sina tjenstgöringsrapporter up taga sådana arbeten som af dem sjelfva verkställas förutom vattenutblåsningen ur pannorna; och anhåller jag att härtill få återgifva innehållet af förarens egen rapport, med afseende på hans göromål ifrågavarande natt, som är af följande lydelse: Efter ankomsten till Linköping med tåg n:r 141 samt efter slutad stationstjenst blef vattnet i pannan utblåst, emedan tvättning var nödvändig till följd deraf att pannan jäste och jag, enligt maskindirektörens order, ovilkor ligen måste tillkoppla i tåg n:r 44 till Katrineholm, för att derifrån föra kgl. extra tåg till Linköping. Den hvila som denna natt beskärdes mig var således endast en timme. Af denna rapport framgår, till undertecknads nachdel, att min förra uppgift var så till vida oriktig, atthr Malms tjenstgöringstid angafs ha räckt en timme längre, eller 40 timmar i stället för 39. Hr Lundbergs på en tåget medföljande tjenstemans utsago grundade försäkran, att föraren skulle uttryckt sin synnerliga belåtenhet med att få föra det kungl. extra tåget må lemnas obestridd, helst som det är ganska möjligt att hr Malm yttrat något ditåt vid anblicken af de festliga anordningarna utefter jernvägslinien; men icke kan det väl vara hr Lundbergs mening att, i sin egenskap af en mycket begärande förman, tillgodoräkna sig ett sådant utbrott af förarens för tillfället goda lynne? Samme förare fälde dessutom äfven vid detta tiilfälle ett annat yttrande, som tjenstemannen troligen glömt att rapportera och hvilket lät så här: Om kungen visste huru länge jag oafbrutet tjenstöjort, tordes han visst icke följa med detta tåg. Hr Lundberg omtalar att föraren Malm utan extra tjenstgöring hade fridagar den 22, 25 och 28 Sept., men nämner deremot ingenting om att föraren, huru uttröttad han än var, då han efter, noga räknadt, 39 timmars tjenstgöring anlände till Linköping med det kungl. extra tåget, den 19 på aftonen, dock ej tilläts att hvila ut den påföljande dagen, utan såg sig tvnngen att då tjenstgöra 15 timmar samt den derefter följande dagen (den 21) ytterligare omkring 20 timmar. — Att han derefter ändtligen fick en hvilodag. hvem kan tycka honom så särdeles stor tack skyldig derför?... Hr Lundberg har betecknat min uppgift om den, 40 timmars, oafbrutna tjenstgöringen såsom icke sann, och han har haft rätt häri, ty samma tjenstgöring upptog, såsom ofvan medgifvits, icke Hera timmar än 39. I sammanhang med det nu anförda må hemställas till hr Lundbergs och en rg allmän hets afgörande, huruvida icke äfven den loko motivförare blef bra nära öfveransträngd som förde samma kungl. extratåg från Stockholm tilll: Katrineholm (på en s. k. fridag) och derefter med lokomotivet återvände till hufvudstaden pål natten för att genast intaga sin ordinarie tur pål: morgonen den 20. — Att dylika exempel för öf-, rigt skulle kunna anföras i oändlighet, det torde i dogk ingen bättre hafva reda på än just hr maskindirektör Lundpverg sjelf, hvilken väl sist behöfver påminnas om att det icke är endast de i Linköping förlagda lokomotivförarne som hafva skäl att klaga öfver en alltför sträng tjenstgöring. Vid Katrineholm t, ex. finnas fyra förare, som tjenstgöra å östra distriktet sålunda: Tre dagars tjenstgöring och en s. k. fridag. Första dagen upptager tjenstgöringen 20 timmar, andra