Aftonbladet – 14 oktober 1873, sida 3

Ett märkvärdigt fakultetsbeslut. Hr redaktör! Då insändaren anhåller om plats för dessa rader i eder ärade tidning, sker sådanti den öfvertygelsen, ätt de akademiska myndigheterna blott alltför länge — till en del åtminstone i följd af universitetens från ds politiska diskussionens centrum väl afsöndrade ke — hållit sig fria från allt det helsesamma inflytande, som den bildade oth i allmänna frågor intresserade allmänheters, ä! en god publicitet ledda omdöma så ofta utöfvat på andra offentliga myndigheter. Intet bör emellertid, näst onisotgen om eget sjelfor svar, så ligga ett folk om hjärtat, som vill förvärfva eller bibehålla en plats bland verldens kulturfolk, som det sätt, på hvilket vårdarne af dess se vaskapliga bildning fullgöra sina vigtiga åligganden. Som ett exempel derpå, att detta likväl i vårt land i ett och annat lemnar åtskilligt öfrigt att önska, tå följande beslut af den filosofiska fakulteten i Upsalä anföras. K. M:ts nådiga skrifvelse till katislersembetet för universiteten i Upsala och Lund, angående förändrade föreskrifter i afseende på den filosofiska graden m. m. af den 16 April 1870, stadgar såsom bekant, att det skriftliga prof examinanden vid filosofie kandidatexamens afläggande bör genomgå, skall bestå i besvarandet af minst fyra af examinatorerne uppgifna frågor i lika många olika examensämnen. Denna den skriftliga pröfningen, heter det vidare, förrättas med samtlige examinanderne på en gång-.. hvaremot den muntliga, som derpå följer, ej får -förrättas med flere än fyra på en gång... — Det är ej vår afsigt att här inlåta oss i några undersökningar rörande lämpligheten eller olämpligheten af dessa föreskrifter. Vi vilja blott fästa uppmärksamheten på det minst sagdt umdorliga sätt, hvarpå de lifvit af ofvan anförda fakultet tillämpade. Föreskriften att de skriftliga profven skola förrättas med samtlige examinanderne på en gång kan påtagligen ej afse något annat, än att då, derest examinandernes antal vid något examenstillfälle skulle öfverstiga fyra, en fördelning af dem ansetts nödig i och för den mundtliga examen på det att denna må kunna för sig gå med vederbörlig grundlighet, så behöfver och bör deremot med afseende på den skriftliga ingen dylik fördelning en ram, liksom i fråga varande prof ej heller bör afläggas enskilt t. ex. inför vederbörande examinator af hvar och en examinand särskilt i sammanhang med de äfven i filosofie kandidatexamen brukliga tentamina eller på annat dylikt sätt, utan så att i hvarje ämne till samtlige examinanderne, som vid examenstillfället deri undergå pröfning, samma frågor till besvarande uppgifvas, och i hvarje ämne samtlige examinanderne samtidigt aflägga prof. — Vibetvifla att någon som fördomsfritt och samvetsgrant genomläser i fråga varande kongl. skrifvelse, kan annorlunda tolka dessa dess föreskrifter. Vare sig nu emellertid den filosofiska fakulteten i Upsala tolkat kongl. skrifvelsen som om den föreskrifvit, att samtliga (deskriftliga) profven kulle på en gång d. v. s. på en dag förrättas, eller af någon annan oförklarlig anledning — allt nog den har stadgat, att nämnda prof skola på en dag afläggas, under det den likväl trott sig kunna mildra ett så drakoniskt stadgande genom att dertill anslå en tid:af oafbrutna 10timmar. — Har nämnda fakultet dervid så som man kunnat vänta uppfyllt sin skyldighet att i afseende på sättet för denna pröfning meddela föreskrifter ? Vi ställa till en hvar, som har den minsta erfarenhet af hvad själsarbete och själsansträngningar vilja säga, men i all synnerhet till medlemmarne af hufvudstadens läkarekår den frågan huruvida en menniska med normala krafter kan uthärda det mest ansträngande själsarbete under oafbrutna tio timmar och äfven om hon det skulle kunna, huruvida resultatet af ett dylikt arbete kan och bör anses såsom ett verkligt uttryck af de kunskaper och den mogenhet hon möjligen kan besitta. Vi befara att svaret måste utfalla nekande och derjemte att de vitsord som af vederbörande examinatorer afgifvas öfver de skriftliga profven blott allt för mycket äro att anse såsom vitsord öfver examinandernes fysiska krafter, då den som eger sådana i rikt mått alltid bör ega större presumtion att lyckas i dessa prof äfven om hans kunskaper skulle vara något underhaltiga, än en med svagare fysik utrustad examinand äfven om denne står ojemförligt mycket öfver den förre i kunskaper och mogenhet. Hvad som näst de fysiska krafterna kommer examinanden väl till pass vid dessa rofs genomgående är den blott allt för ofta med a största ytlighet parade förmågan att utan verkligt djupare tankearbete kunna med största möjliga lätthet nedskrifva väl klingande fraser.. De verkligt gedigna kunskaperna komma i sista rummet — och detta vid ett af de förnämsta profven i en examen som berättigar e, blott att anses mogen i och för idkandet af rent vetenskapliga studier i några vissa ämnen, utan äfven under vissa SY emerngp ord att såsom adjunkt och kollega vid rikets elementarläroverk handleda ett uppväxande slägte. Vid den större lätthet för fakulteten att ordna dessa skrifningar, den deras sammanförande på en enda dag onekligen måste medföra, avser insändaren att mindre afseende bort fästas. Eller hvad skulle man säga om en domare, som för att spara sig mödan af en längre ransakning in