Aftonbladet – 11 oktober 1873, sida 2

SAVU, NU UVUV BO UUVIMGLRAUG UIIV HVGU IK VIL: och behagar. Vid den totala bristen på en undervisningsstatistik — det hittills gjorda försöket med en folkskolestatistik bör helst lämnas åt glömskan — har man emellertid all anledning att vara tacksam för de uppgifter om detta ämne, som finnas tillhopastälda i sammandraget, hvars förf. emeilertid beklagar, att de anteckningar, som utgå från skilda myndigheter eller till och med från samma myndighet vid skilda tillfällen, äro från hvarandra så väsentligen skiljaktiga, sä väl till form som jemväl till innehåll, att det är nära omöjligt att ur döm utdraga någorlunda antagiliga resultat. Så t, ex. visa sig de i tabellen litt. Q af öfverståthållareembatsts femårsberättelse enligt vederbörandes uppgifför meddelade siffror) om lärjaungarne vid Stockholms stads elementarläroverk vid ringaste granskning pätagligen vari ålldeles Värdelösa;-så ärd de i senaste skolkomites betänkande meddelade uppgifter om lärareantalet m. m. genom sjeliva sin uppställning synnerligen missledande; så saknas i en med arledning af utställningen i London af svensk skolmateriel 1871 utgifven skrift om Sveriges Secondary Schools hvarje upplysning om den tidpunkt, till hvilken de meddelade fakta hänföra sig, ja det är fara väråt, trots tystnaden häratinnan, att dessa fakta på olika sidor afse olika tider; så finnas väsentliga skiljaktigheter mellan de, antagligen ur samma källor hemtade, uppgifterna om elementarläroverken i statsrevisornas berättelse för 1870 och i Pedagogisk Tidskritt. 3 Derest man för såsom tillförlitliga anse de siffror, som varit att tillgå, skulle elementarskolornas och de med ett otjenligt namn så kallade pedagogiernas lärjungean: tal hafva icke tillvuxit, utan något sjunkit under femäret 1866—1870, -nemligen från 13 107 vårterminen 1866 till 12,755 höstterminen 1870. Att detta icke nödvändigt behöfver anses uttrycka ett med häusyntill undervisningens utveckling och bildningens förkofran ofördelaktigt förhållande, må endast i förbigående anmärkas. Till ett allsidigt bedömande af saken fordras och fattas åtskilliga faktorer, som endast en någorlunda follständig undervisningsstatistik kan lemna. Deremot kan svårligen tvekan uppstå om den afgjoråt ogynnsamma betydelsen af det faktum, att den lägsta åldersgruppen af universitetens lärjungar relativt betydligt minskats, medan hela studentantalet bstydiigt ökats. Det senare har vuxit från 1344 vårterminen 1866 till 1903 höstterminen 1870; men medan år 1860 i åldern under 20 år funnog i Upsala 12,40 och i Lund 14,33 procent, — med hvilka siffror de för år 1850 utvisa nära nog fullständig öfverensstämmelse — voro är 1870 höstterminen vid det förra universitetet blott 6,98 och vid dåetsenare 5,51 proc. under tjugu år. Om visser ligen åldersgruppen öfver tretio är något minskats, så äro deremot de mellanliggandes procenttal väsentligt förhöjdt, t. ex, för den mellan 25 och 30 års från 2436 till 28,73 i Upsala och från 24,64 till 28,85 i Lund. I sammandraget erinras, att sannolikt står man här inför. em af verkningarna af den nya maturitetsexamen, som in fördes är 1864, Med afseende på undervisningen för blinde ve döfstumme påpekar sammandraget en i allra högsta grad behjertansvärd omständighet. Enligt hvad folkräkningsuppgifterna gifva vid handen, funnos 1870 i hela riket öfver 400 blinde och öfver 1500 döfstumme under tjuga års ålder, men då vid Manilla vårdades 57 blinde och 196 döfstamme, samt vid, de sex, staten icke tillhöriga skolorna för döfstumme omkring 250 lärjungar, så finner, man att endast vidl. pass vs af de blinde och 12 af de döfstumme:i den bildningsbara åldern kommo i ätnjutande af undervisning vid de befintliga läroverken. Enligt de från ecklesiastikdepartementet meddelade uppgifter skulle år 1870 i folkskolorna ha undervisats 93,767 barn mer än fr 1865, skolornas antal ökats från 6150 till 7303 — de fasta raed 328, småskolorna med 908, hvaremot de flyttande minskats med 83 — skolhusens antal vaxit från 3346 till 4413 år 1871, hvaraf omkring hälften försedåa med planteringsland. Af samtlige ordinarie lärare och lärarinnor hade 2455 minimilön och allenast 715 lön utöfver minimibeloppet, — Antalet lärjungar år 1870 vid seminarierna var 175 vid deför qvinnor afsedda i Stockholm och Skara, 589 vid de sex öfriga. Innan vi lemna denna afdelning, böra vi ej undertrycka en påminnelse, som här sjelfmant erbjuder sig. Det är bekant, att för två vigtiga grenar af undervisningen, elementarskolorna och: folkskolorna, en bearbetning, för hela riket, af det tillgängliga materialet dels är allvarsamt påtänkt, dels om än med ett beklagligt resultat redan försökt. Hvad hela den öfriga mängden af undervisningsverk vidkommer, saknas väl ej sjelfva materialet, nedlagdt i särskildt tryckta eller i officiella bladet utdragsvis meddelade årsredogörelser, men af detta ganska olikformiga och olikartade, dessutom ganska svårtillgängliga material har ingen allmän bearbetning, intet rikssammandrag ifrågasatts, än mindre företagits — utöfver hvad det föreliggande arbetet och dess föregångare meddela — ehuru behofvet af en sådan statistik öfver universiteten, de tekniska skolorna m. fl. är ganska känbart. Härtill må ytterligare läggas, att alla skäl tala för att åtskilliga högre -scientifika inrättningar, såsom riksarkivet, riksbiblioteket, nationalmuseum, väl åtminstone borde i fullständiga och lätt tillgängliga ärsberättelser redogöra för sin verksamhet; det gifves nu bearbetade grenar af den officiella statistiken, som visserligen knappast äro så vigtiga, men hvilka man likväl för ingen del skulle vilja undvara. I en redogörelse, för landets allmänna ekonomiska tillstånd har försäkringsväsendet med allt skäl ett :um. Hittills har man ej härom haft andra upplysningar att tillgå, än de i sammandragen af femårsberättel serna intagna, hvilka emellertid ej kunnat vara fullständiga, då nödiga föreskrifter ej finnas om hithörande uppgifters meddelande. Statistiska byrån har emellertid bemödat sig att enskildt anskaffa så omfattande underrättelser som möjligt. Nägra luckor i uppgifterna förete sig likväl, af hvilka åtminstone en synes oss vara ganska väsentlig; men ingen af dessa brister har det berott af byrån att afbjelpa. Om ett stort antal smärre brandförsäkringsbolag för här rad eller socknar ha, i gaknad af adress, uppgifter ej kunnat genom brefvexling in: hemtas, hvadan hela beloppet af de svenska brandstodsbolagens ansvarighet ej kan med säkerhet bestämmas. Ej heller kan tillbörlig åtskilnad göras mellan försäkrad fast och lös egendom, eller de allmänna bolagens ansvarighetseller skadeersättningsbelopps fördelning på särskilda län angifvas. Än mer betydande är bristen på all upplysning om de, såsom i sammandraget yttras, tvifvels utan högst betydande belopp, till hvilka fe svensk egendom och svenska lif blifvit för-k Jå man Mö bat på Lid ine rt rr nl RR EA RETT SA KS LL börd tant hdn TA. LO Meg fent f Bgs Rat vind NA i Jr Tfn Norr vi Öje er UL EA ne NA HR ne TEA AAA. pe RN VS MN Kn Urk bt —— TN er Bö AN DD ALLO KR Öet rt 2 0 at. fot int Jo Jr Kr fn I KR ARR LR —— se NN hå te fö ifförsäkring, 10 för sjöförsäkring och 6 förlde olandad verksamhet egde agenturer på åt-m nå re La gt ÅN VR SA NR år RR tt Ra