Aftonbladet – 9 oktober 1873, sida 2

nöte framlagts, är den rörande ny kyrkoag. Orsaken dertill säges vara att, ur! omiten lär hafva sitt förslag färdigt, skall j n af dess medlemmar hafva förklarat sig imna i form af reservation deremot framägga ett eget sådant, i väntan hvarpå fråsans förebringande uppskjutits. Skulle emeiertid detta förslag hinna utarbetas före tiden för nästa lagtima kyrkomötes sammanträde och samtidigt reviderade bibelöfversättningsoch katekesförslag kunna framläggas, torde väl ett urtima kyrkomötes sammankallande för ett snabbare afgörande af dessa frågor pj vara omöjligt. I alla händelser hoppas vi att de till 1878 års möte samtliga skola vara väl förberedda. Deremot har ett sedan tjugu år hvilande förslag till ändringar af åtskilliga delar af handboken blifvit af mötet antaget. Om, såsom vi hoppas, flertalet af dessa ändringar skall verka välgörande genom undanrödjande af missförstånd och stötestenar för ömtåliga samveten, torde de dock ej alla, särskildt den med afseende å vigselceremonielet vidtagna, hafva varit af något trängande behof föreskrifna. Det af mötet antagna förslaget om ordnande af en kyrklig missionsverksamhet har af kyrkans representanter helsats med glädje såsom ett godt bådande lifstecken, och äfven om ej allt för stora frukter deraf kunna väntas, bör det dock ej anses betydelselöst, särdeles om, såsom vi hoppas, denna verksamhet i första rummet riktas på att göra de hedniske inbyggarne i vårt eget land, lapparne, delaktige af kristendomens ljus. Ett beslut, hvarigenom församlingens sanna nytta synes oss hafva blifvit väl tillgodosedd, i det utsigt lemnats för upphörandet i en framtid af de missförhållanden, hvilka uppehållandet af församlingsvården under flere är genom extra ordinarie prestmän medfört, är det om reglemente för enkeoch pupillkassor för presterskapet och elementarlärarne. Verkan häraf torde väl icke i någon vidsträcktare mån komma att förspörjas af den närvarande generationen, men det tillhör en omtänksam representation att icke lemna efterkommandes väl ur sigte, och i detta afseende anteckna vi detta beslut såsom godt. Då vi ytterligare omnämna de beslut, genom hvilka kyrkomötet dels undanröjt det formella hinder, regeringen ansåg förefinnas för en reglering af biskopslönen i Lund på sätt statsmakterna förnt beslutit, dels antagit en ändring i föreskrifterna: om kungörelsers uppläsning från predikstolen, dels slutligen uttalat sig för afskaffandet af de mindre tidsenliga biskopsskrudarne, torde härmed de mer posimv resultaten af dess verksamhet vara räknade. Om man betraktar den ande, som genomgått mötet, så vidt den samma af förhandlingarna kan bedömas, har den i allmänhet varit sådan, som kunnat väntas af humane och bildade män, hvilka haft sig uppdraget att representera mensklighetens högsta intresse, det religiösa. Att hastiga ord, som en och annan gång under öfverläggningens hetta blifvit fälda, derifrån endast utgjort skenbara undantag, derom torde hr erkebiskopens ord i sin afskedshelsning, att al drig någon meningsskiljaktighet har rubbat vårt inbördes förtroende och aldrig någon strid om medel och utvägar gjort intrång på den aktning vi varit hvarandra skyl dige få anses bära vitne. Sanningen lik mätigt må ock erkänvas, att de få yttringar af något slags odium theologicum, som under diskussionerna försports, i allmänhet ej kommit från de presterliga ombuden, utan från lekmän, representerande en del af den svenska församlingen, som älskar helsa sig sjelf med namnen väckt och from,. Att denna ensidiga och formalisti ska riktning, af hvars obestridliga intresse och vakenhet i religiösa frågor man kunde befarat ett öfvervägande inflytande inom mötet, afgjordt syntes sakna sympatier inom den presterliga afdelningen och ej ens bland lekmännen egde någon gifven öfvervigt, synes oss vara ett godt tecken för att inom vår kyrka råder ett i allmänhet sundt lif, som utan tvifvel skall allt kraftigare utveckla sig, ju mera de konstgjorda skrankor bortfalla, med hvilka mau i fordna tider ansett sig behöfva skydda henne, Ett erkännande slutligen af de insigter, den vältalighet och formella talang — om ock någon gång allt för mycket ingående i spetsfundigheter — som på ett fördelaktigt sätt utmärkt kyrkomötet såsom debatterande församling, torde vara öfverflödigt, då sättet för utväljandet af dess ledamöter bör i och för sig utgöra en borgen för att dessa egenskaper icke gerna der kunna saknas. Qarnisang-kriocrätt KK M-t har dan Q gigtt