Aftonbladet – 7 oktober 1873, sida 2

akten börjar med den 6 Augusti 1870, då general Froissard blef slagen vid Spicheren. Som marskalk Bazaine icke mottog öfverbefälet förrän den 12, säges att general Pourcet, den af regeringen ut:edde kommissarien, ämnar begära att rätten icke ingår i ransakning af marskalkens ätgöranden under tiden mellan den 6 och 12 Augusti och att den del af anklagelseakten, som rör denna tid, icke kommer att uppläsas. I Preussen har under sieta månaden herrskat en liflig agitation i anledning at de förestående valen tilllandt dagen, för hvilka regeringen dock ännn icke defioitivt bestämt tiden. Ursprangli gen voro valen utsatta till den 4 dennes, men det visade sig sedermera, att förbere delserna till vålen (i synnerhet offsttandet af vallistorna) gjorde ett uppskof nödvändigt. Af en officiös artikeli Prov. Correspondenz synes, att man fi r, art de liberala partierna genom likgiltighet skola gifva det klerikala oppositionsparties (landtdagens center) och deputeradekammarens yttersta hö ger en lätt seger eller ätminstoue mot aina vilja bidraga till att de svårigheter, med hvilka regeringen hittills hait ati kämpa blifva ännu större, om valens utgång visar en ökad styrka för esenterpartiet. De sär: skilda partigrupperna inom deputeradekammaren ha redan under loppet af sommaren utfärdat sina valmanifest, liksom äfven öfverallt i landet hållits valmöten; men dena egentliga agicationen har dock först börjat i September. Det ofiticiösa valmanifestet i Provincial Corresponderz siutar med ett ut talande af regerisgens önskan och hopp om att hela det preussiska folket skall egna henne sitt verksamma understöd i striden mot det klerikala parties sträfvanden. Denna punkt framhålies också i det nationallibersla partiets valmanifest, men finner endast vilkor ligt understöd hos det radikala partiet el ler deputeradekammarens yttersta venster, Den nya laudtdagen kommer att få ganska viguiga uppgifter att lösa. Utom budgeten och de vanliga finansiella lagförslagen kommer nemligen regeringen också att förelägga en ny kommunallag, en ny skol lag samt lagar rörande jernvägsväsendet och ordnandet af förhållandet mellan stat kyrka, Förslaget till en ny kommusallag, som går ut på att gifva de särskilda kommunerna längre utsträckt sjelfstyre!se, är egentligen endast ett framsteg i den riktning, som under förra sessionen antyddes gevom krets ordningens införande. Den i många grenar af administrationen genom denca lag in förda decentralisation har naturligtvis för anleåt nya anspråk på desamma. Det var nödvändigt att de särskilda hjulen i maski neriet hålla jemra steg med hvarandra, och i synnerhet förestå genomgripande förän dringar i förhällandet mellan de civila myn digheterna ochi deras ivbördes kompetens. En a! de iotressantaste frågor, som komma att föreläggas landidagen, är otvifvelaktigt lagen om jernvägsväsendet, I avledniog af ds upplysningar, som itom tyska riksdagen framkommit avgående de privata jornvägs bolagen, ha dessa bolag kommit i misskre: dit. Då det kom i dagen, att anläggningskapitalern2e till en del voro anskaffade på ett olagligt sätt, att spekulxtion och ving lerier, korruption och börsspel vunnit in steg på detta område, besiöt regeringen att icke vidare gifva koncession åt sådana bolag. Det är dock icke meningen att få bort den privata jernvägsindustrien utan endast att på lagstiftningens väg uppställa sådana vilkor, under hvilka solida företag kunna utföras. Underrättelserna från Spanien äro öf vervägande gynsanma Yör den republikanska saken. Det tyckes ha varit just i rätta stunden som Castelar lyckats bringa till stånd en sammansluining af åe liberala par tierna till gemensamt bekimpande af så väl den earlistiska som den kantonalistiska insurrektionen. Aila. tecken visa att ien le gitimistiskt klerikala sammansvärjalngen haft sina utgreningar öfver hela landeg och! att äfven kantonslisterne — om ock till en del utan att veta de; — gått dess ärenden, Ett af regeringen nyligen offentlig gjordt dokument meddelar högst märkliga upplysningar i detta hänseende. Det är ett hemligt cirkulär af earlistehefen Lizarragz till åtskilliga legitimistiske agenter i Ca stilien, hvilket biifvit faonet i Valladolid. Det uppgifver för desse agenter de medel, som borde användas fär utbredandet af insurrektionen till denna provins, Desse me del vero förnämligst att hindra enrolleran det af unge män ireserven, utt undergräfva disciplinen inom armåöny att, af vidt man kunde; bewäktiga sig rebeilchefernes (d. v. 8. armåns officerares), de liberale helgerånarnes och frimurarnes personer. Den femtel artikeln af dessa instruktioner är af följande lydelse: I samråd med de republikanske intransigentes skall ni efter förmåga uppvigla den republikanska regeringens resarver och utså tvedrägt i de re: publikanske frivilligss led. Misslyckardet af kantonalisternes expedition mot Alicante bar i Cart2gena gjort ett nedslående istryck, i synnerhet som brist på lifsmedel der börjat uppstä. Dock hade de ännu icka gifvit sin sak förlorad. De umgås nu med planan att företaga ett anfall mot Valencia. Men i Madrid har man erhållit underrättelse om att den del af flot tan, som förblifvit regeringeu trogen, förstärkt med de bäda af engelsmännen utlemnade fartygen Vittoria och Almansa, snart skall vara i stånd att gifva sig utpå öppna sjön. En förträfflig anda råder bland besättningen, och man tror sig snart kunna blokera Cartagena till sjös, likazom denna stad redan är svärrad vå landsidan. Om ställningen i de Baskisks provinserna har ett telegram ingått till Manchester Guardian från Bilbao, enligt hvilket carlisterne i starka afdelningar rycka fram mot staden. Lizarraga håller Vergara besatt mot de afdelningar af republikaner, hvilka rycka fram från San Sebastian och Tologa. Velasco siår i Zernosa (sydost om Bilbao) och Elio med don Carlos i Miravalles (söder om Bilbsa). Bilbao är på detta sätt alldeles ioneslutet af carlisterne, hvilka intaga starka positioner. General Ansostequi häller dock förbindelsen till sjös med San Sebastian öppen. Carlisterne synas i stora hopar från fästena Miravalles och Morro. Gensral Moriones rycker fram, och från ett annat håll närmar sig Santa Pan för att afskära carlisterne återvägen till Navarra. En drabbning anIR NEN