Aftonbladet – 7 oktober 1873, sida 2

STOCKHOLM den 7 Okt. Såsom bekant ha de orleanska prinsarnc beslutit, att den ene efter den andre upp vakta grefven af Chambord och raden a dessa besök inleddes den 29 Ssaptember a hertigen af Chartres, som då infunnit sig på Frohsäor?, Under det politiska samtal som dervid egde ram, skall grefven af Cham bord ha yttrat, att afgörandets stund vore nära förestående och allt antyder också att detta verkligen är förhållandet. Partierna börja intaga en allt bestämdare hållning och utveckla en febril verksamhet för att till försäkra sisa planer framgöng. Ettafgäårdagens telegram berättar säluada, att högern och högra centern antagit ett program, hvars väsentligaste punkter äro följande: konun gadömets äterupprättande, tillsättandet af en koustitutionel parlamentarisk regering, reviderandet af vallagen, den trefärgade fa nans erkännande med tilläggande af ett em. blem till minne af den bourbonska familjens liljor, samt utnämnandet af en gene ralståthållare, Att döma af detta program tyckes det som skulle grefven af Chambord gitvit efter i fråga om fanan och hans bref till deputeradea Rodez REnavent, hvilket vi för några dagar sedan meddelade, antyder verkligen också, att han anser den franska konunvgakronan vara värd uppoffrandet al några bland de grundsatser, hvilkas konse. qventa fasthällande hitiills gifvit honom en viss nimbus och höjt henom öfver skaran af de öfriga pretendenterne. Huru pass läng: grefven kommer att gå i eftergifter för den nyare tidens idger torde man emellertid snart med bestämdhet få veta, enär han, enligt åt skilliga af de monarkiska tidningarne, redan under denna veckas löpp kommer att utfärda ett manifest, Men under det koaungen och hans anhäsgare uppbjuda alla sina krafter för åvägabringandet af en monarkisk restauration, göra äfven de republikanska partierna allt hvad de kunna för att till försäkra sin sak framgång. Att de härvid i främsta rummet fästa siva blickar på Thiers och önska ställa sig under hans ledsing, är helt naturligt. Den store statsmannen har nu återkommit till Paris, der han mottagit besök af samtlige de republikanske deputerade. Thiers anbefaller, att ingen demonstration bör förstagas, men att man tills församlingen åter sammanträder helt lugnt skall öfverlägga om en gemensam fälttägsplan. En södan plan tyckes också, att döma af ett bland gårdagens telegram, redan vara uppgjord, och om det också icke ännn skulle vara förhållandet, tyckes dock en sådan mycket lätt kunna uppgöras, enär stor enighet råder inom det republikanska partiet, hvars radikala medlemmar beslutit att underordna sig de beslut, som komma att fattas af venstern och venstra centsra.. Det pästås, att adresser komma att utzändas till departementen för att uppmana tvekande deputerade att rösta för republiken, och samiliga de republikanska tidningarna i provinserna, oafsedt hvilken politisk grupp de tillhöra, skola ha öfverenskommit att vid valen understödja alla republikanska kandidater, oafsedt deras föregåenden. Leon Say, finansminister under Thiers och ordförande för venstra centern, har utfärdat ett cirkulär, i hvilket han uppmanar medlemmarne at sitt parti att infinna sig på ett möte, som den 23 d:s kommer att hållas i Paris. I sitt cirkulär förklarar Say, att venstra centern icke hyser någon teoretisk motvilja mot en konstitutionel monarki, fotad på 1789 års grund: gatser. Den enda regering, som emellertid anstår Frankrike, är den, hvilken på samma gång den upprätthåller de konservativa partierna är mest aflägsnad frän at Vara en partistyrelse, Cirkuläret hänvirar på det faktum, att venstra centern alltid begärt