1JaB etter pestamda priser. etiken Det fusionistiska partiet i Frankrike blå Iser nu genom sina organer i pressen oaflåt ligt uti segertrumpeten och framhåller i de skrytsammaste ordalag Henrik V:s liberali tet och öfriga förtjenster. Såsom ett bevis på de frisinnade åsigter. hvilka hyllas a konungen, anföra de ett bref från honom till vicomte Rodez-BEnavent, deputerad för Höerault, och hvilket framställes som ett ma nifest af chefen för huset Bourbon. Denna skrifvelse är af följande lydelse: Den kän Isla, man erfar, min bäste vicomte, då man läser den redogörelse, ni gifver för den revolutionära propagandan i er provins, är en känsla af sorg; man skulle icke kunna förnedra sig mer för att finna vapen mot oss, och ingenting kan vara mindre värdigt den franska andan. Att år 1873 behöfva frammana tiondeinstitutionen, de feodala rättigheterna, den religiösa ofördragsamheten och förföljelsen mot våra frånskilda bröder — hvad skall jag säga mer? — ett vanvettigt krig under omöjliga förhållanden, prestvälde och de privilegierade klassernas supremati. Ni får medge, ätt man icke kan svara allvarligt på så föga allvarliga saker. Hvilka lögner tillgriper icke illviljanv, då det gäller att ockra på den allmänna lättrogenheten! Jag vet nog, att det icke är lätt att bevara sitt lugn gent emot så nesliga manövrer; men lita på, att er intelligenta befolknings sunda förstånd skall skipa rättvisa med dylika dumheter. Försök framför allt att vädja till alla hederliga menniskors hängifvenhet på grundvalen af samhällets rekonstitution. Ni vet, att jag ej är något parti, att jag ej vill återkomma för att styras af ett parti. Jag behöfver allas medverkan och alla behöfva mig. Hvad angår den så loyalt åvägabragta försoningen inom Frankrikes hus, så sågo de, som söka vanställa denna stora handling, att allt som blifvit gjordt den 5 Augusti blifvit rätt gjordt och blott och bart isyfte att återgifva Frankrike dess rang samt i det kära intresset af dess välmåga, ära och storhet. Räkna, min käre Rodez, på hela min tacksamhet och ständiga tillgifvenhet.Men under det fusionisterne jubla öfver detta manifest, uttrycka flere af dem sin obetingade missbelåtenhet med den adress, som blifvit utfärdad af 82 tidningar i departementen, emedan de befara att den kan välla en motdemonstration, som lägger i dagen att det monarkiska partiet befinner sig i en afgjord minoritet i landet. Som ett motstycke till konungens ofvan anförda manifest kan betraktas etttal, hvilket Gambetta under sin rundresa i provin serna förliden lördag hbölli slottet Septfonds i närheten af Perigueux och i hvilket chefen för det radikala partiet yttrade: Konungadömet med Guds nåde, hvilket ofelbart skulle föra med sig prestoch adelsvälde, afskys af hela befolkningen. Frankrike förkastar framför allt idn om en revolution, som skulle leda till återställandet af monarkien hvilken denna monarki än månde blifva — en olycka som Thiers kallade den fruktansvärdaste af alla, Landet är. trött vid provisoriet och önskar att republiken skall bli definitivt och öppet upprättad, ehuru en sådan republik endast kan konstitueras af en särskildt vald församling. Anklagelseakten mot marskalk Bazaine bar nu offentliggjorts och är af följande lydelse: FrangGois Achille Bazaine, marskalk af Frankrike, anklagas för att utanför Metz den 28 Oktober 1870 ha gjort sig skyldig till följande förbrytelser: 1) att han kapitulerat och öfverlemnat fästningen Metz, hvilkens öfverbefälhafvare han var, utan atthal ittömt alla de försvarsmedel, som stodo tilll hans förfogande, och utan att ha gjort allt, l hvad heder och pligt föreskrefvo honom, 2) att han såsom öfverbefälhafvare för armen 1itanför Metz undertecknat en kapitulation, som ledde till att hela hären måste nedlägga vapen och 3) att han uraktlåtit att göral: lt hvad heder och pligt föreskrefvo honom, ; nnan han företog sig att underhandla med i; ienden muntligen och skriftligen. Dessa örberedelser omtalas i militärlagens art. l; 09—210 på följande sätt: Art. 209. Hvarje l; suvernör eller kommendant, som, efter attl, 1 4 ( 1a varit instämd för en undersökningskom nission, befinnes skyldig till att ha kapinlerat och öfverlemnat den plats, som var wonom anförtrodd, i fiendens händer, utan l; tt ha uttömt alla de försvarsmedel, som todo till hans förfogande, eller gjort allt vad pligt och heder föreskrifva, straffas ned död och degradering. Art. 10. Hvarje seneral eller befälhafvare för en truppkär, ! om kapitulerar på öppna fältet straffas: a)? ned död och degradering, om kapitulationen j! edt till att hans trupper måst nedlägga va ! en, eller om han inlätit sig på muntliga ! ler skriftliga underhandlingar utan att hal jort allt hvad heder och pligt bjuda, b)l! lott med afsättning i andra fall. Tillföljd)! äraf skall Frangois Achille Bazaine, :mar-F kalk af Frankrike, ställas för den förstaå ilitärdivisionens första krigsrätt.. — Pro-l essen, som skall börja den 8 dennes, tager Z ir öfrigt den allmänna, uppmärksamheten a tarkt i anspråk. Mellan Trianon (der pro-v ssen föres) och Versailles har en telegraf-8 åd blifvit lagd. Omlnibusbolaget i Pa-la