Aftonbladet – 3 oktober 1873, sida 2

STOCKHOLM den 3 Okt. I dagens n:r af vår tidning läses under annonsafdelningen ett tillkännagifvande af 55 bageriidkare i hufvudstaden rörande förhöjning i brödpriset. Detta tillkännagifvande kommer utan tvifvel att ge anledning till åtskilliga betraktelser och kommentarier från allmänhetens sida, kanske mindre med afseende på den nu företagna partiella pris förhöjningen, än i fråga om det sätt, hvarpå bageriindustrien hos oss bedrifves och beskaffenheten af dess produkter. Främlingar som från andra länder hitkomma, och som uttala sin beundran och belåtenhet öfver så mycket i Sveriges hufvudstad, äro dock alltid ense i att klandra och i mindre förmånlig mening förundra sig öfvor tvenne saker, vår dåliga gatuläggning och vårt dåliga bröd, specielt vårt hvetebröd. Hvad den förstnämnda angår, ha förhållandena på sista tiden utan tvifyvel betydligt förbättrats, sedan en stor del af de mest trafikerade gatorna blifvit omlagda med tuktad sten, och man kän redan förut: se, att i en icke alltför aflägsen framtid någon anledning till berättigadt klander i det hänseendet icke mera skall förefinnas. Men med brödet förhåller det sig annorlunda. Härutinnan märkes intet framåtskridande; man befinner sig i det hänseendet ungefär på samma punkt som för årtionden sedan. Alla andra yrkesidkare söka i någon mån hålla jemna steg med industriens utveckling i andra länder; men det vill verkligen synas, som skulle bageriidkarne icke taga någon notis om hvad som i deras fack åstadkommes på andra håll eller som skulle de anse obehöfligt att hylla framåtskridandets lag, i sället för att blott och bart följa den gamla slentrianen. Detta är ett ämne, som verkligen kräfver uppmärksamhet från publicitetens sida, och erfarenheten från andra länder visar, att pressen i detta fall kan uträtta ganska mycket. Vi kunna i det hänseendet åberopa ett exempel från vårt södra grannrike. I Kjöbenhavn var ännu för tre å fyra decennier sedan hvetebrödet mycket dåligt och i förhållande till de särskilda brödens qvantitet och qvalitet mycket dyrt. Då företog sig redaktören af Berlingske Tidende den bekante nationalekonomen M. L. Nathanson att någon gång i hvarje vecka sända omkring till de särskilda bageriernas försäljningar och köpa bröd, hvilka granskades och vägdes, hvarefter han i tidningen införde en detaljerad kritik, med redogörelse för brödens beskaffenhet, uppgift å de för tillfället varande priserna å spanmål, mjölk, bränsle o. s. v. och kalkyl öfver, hvilken qvantitet bröd af god beskaffenhet, som äfven med beräkning af mycket god vinst; bort kunna för det äskade priset lemnas. Detta företag framkallade på somliga håll åtlöje, på andra förbittring; men Nathanson brydde sig icke derom, utan fortsatte lugnt sin periodiskt återkommande granskning och följden deraf blef, att bageriernas produkter blefvo allt bättre, att en verklig täflan emellan de särskilda bageriidkarne uppstod och att Kjöbenhavn, som man vet, numera ra Oka godt och jemförelsevis billigt brös Förbehållande oss att till ämnet återkomma, anse vi ots: böra för dagen reproducera n insänd artikel, som läses i Posttidningen för i går, och uti hvilken man tycker sig genkänna en högt värderad penna, som unler en föregående tid så ofta i nämnde blad skref tänkvärda uppsatser i ekonomiska ämten. Denna artikel lyder sålunda: I det önskniogsmål, som ins:n nu går utt framställa, tror han sig vara tolk för n, stor del af hufvadstadens befolkning, särdeles bland de mindre förmögna. klaserna, och han vågar derföre rekommendera letsamma till vederbörandes behjertande, i rämsta rummet till pressens, hvilken ju serna. låter kalla sig den fjerde statsmaken och företrädesvis bör göra sitt inflyande gällande, när fråga är att afskaffa samla missbruk, hvaraf den stora allmäneten dagligen lider. Utan tidningarnas raftiga medverkan lärer nog ins:n icke lycas bättre denna gång, än då han flere gån ser förut bragt samma sak å bane. Och ikväl inskränker sig hans önskan till den oycket billiga och anspråkslösa begäran, utt hrr bagare täcktes godhetsfullt uppgifva jestämda priser för åtminstone de sorters röd, hvilka vanligen begagnas af den stora nassan af befolkningen. Då nästan alla ndra näringsidkare och köpmän måste upp ifva sina varupriser icke blott i det anagna myntet, utan tillika i lagligen fasttälda slag af mål eller vigt; då detta speielt gäller om dem, som handla med spanål, mjöl, smör, mjölk, jäst och kryddor, ller alla de råämnen, som utom det kostadsfria vattnet ingå i brödets sammansätt: ing, tyckas hrr bagare desto hellre kunna ölja föredömet, som deras yrkeskamrater i ere andra stora städer af tvång eller friilligt underkasta sig detta lofliga bruk och eras företrädare här på platsen jemväl Åste göra det i gamla tider, så länge bröd: xan faststäldes af myndigheterna, Det felaktiga i dessa taxor var icke, att an begagnade vigter i stället för det ofta edrägliga, alltid osäkra, ögonmåttet, utan tt priset på brödet bestämdes icke af tillerkarne efter den fria konkurrensens lag, tan af vissa myndigheter efter reglor, som möjligen kunde göras fullt pålitliga eller mpa sig efter de dagligen vexlande prin på råämnena och de för hvarje bageri igot skiljaktiga tillverkningskostnader. (od skäl ansågs den fria konkurrensen ittre skola motsvara ändamålet. Men huru konkurrens täskbar, då det för köparen öres ytterligt svårt, ofta omöjligt, att anälla jemförelse mellan varor från olika llverkare? Och detta är händelsen här, lär icke blott ingen vigt är uppgifven, an det derjemte är ganska vanligt att 8 samma bagare samma slags bröd, t. ex. andelbröd, befinnas variera i storlek och gt, icke blott på olika dagar, utan äfven ta på samma dag, så att den, som köper enne bröd, får ett större och ett mindre, h för den, som kommer sent, de större öden, liksom vid vissa festtillställningar nya hattarna, längesedan tagit slut. Men ven om denna skiljaktighet icke funnes mel n varor från samma fabrik, hvilka samtidigt bjudas till samma pris, inses lätteligen, t då förbrukaren sjelf skall anställa vägngarna eller anlita ögonmåttet, och såle nrofbröd måste danlkaen anskaffas från FP ör M RH HN DH RR Ö KM 0 er mö Fr CL rt BH Im tt tr et rt to 9 vt m,we vm I MM—